Från början var det nio svenska kommuner som valde att skriva på ett klimatkontrakt och därmed lova att bli klimatneutrala till 2030.
Nu, drygt fyra år senare, har totalt 48 kommuner, med över hälften av Sveriges befolkning, anslutit sig till klimatplattformen Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030. Det skriver Rise på sin sajt.
Programmet är en del av EU:s mission för klimatneutrala städer och ambitionen är att aktörerna tillsammans ska bidra till snabbare uppskalning av lösningar och lärande.
"När vi pratar med internationella kollegor så blir de överraskade över vårt arbete. Omfattningen på den här satsningen saknar motstycke i världen. Men mycket jobb återstår och nu ska vi fokusera på uppskalning och implementering av konkreta insatser i städerna", kommentar Lars Johansson från Rise på forskningsinstitutets sajt.
För att vara med i satsningen måste städerna ha som mål att vara klimatneutral till 2030.
Varje stad ska också ta fram en plan för hur de ska bli klimatneutrala. Den ska visa vilka åtgärder som är viktigast för att minska utsläppen och hur omställningen ska finansieras.
Anpassade lösningar för olika kommuner
Städerna arbetar olika med sin omställning och Lund är ett exempel på hur de som stad arbetar med sina specifika utmaningar. Där har man identifierat transporter och jordbruk som de största utsläppskällorna. Staden planerar därför riktade insatser som hållbara resor till skolor, återbruk av byggmaterial och supercykelvägar genom stadskärnan.
De utforskar även strategier för ökad kolinlagring i både kommunens egna och privatägd jordbruksmark, tillsammans med grannkommunen Lomma och SLU Alnarp
I mindre kommuner som Ulricehamn ligger fokus på att kombinera klimatomställning med näringslivsutveckling. Ulricehamn har en stor andel underleverantörer till större företag i Västsverige, som i sin tur ställer krav på ökat hållbarhetsarbete hos sina leverantörer.
"Genom exempelvis lokala klimatavtal kan kommuner både stötta och mobilisera företag i omställningen. Vårt arbete stärker kommunens näringsliv på lång sikt vilket är positivt", säger Lars Johansson i artikeln från Rise.
Exportmöjlighet
Målet är att erfarenheterna och lärdomarna från projektet ska delas inom Sverige men också internationellt.
Arbetet drivs av KTH, Kungliga Tekniska högskolan och får stöd från Energimyndigheten, Vinnova och Formas. RISE sitter med i Viable Cities styrelse och utgör delar av programkontoret.