Anna Branten: Protesterna mot Tesla – så mycket mer än bara ilska mot Elon Musk

Ekonomiprofessorn och Greklands tidigare finansminister Yanis Varoufakis argumenterar för att vi har lämnat den traditionella kapitalismen och klivit in i en ny era: technofeodalismen.

I klassisk kapitalism skapas vinster genom produktion och marknadstransaktioner. Men idag, menar Varoufakis, ligger den verkliga makten inte längre hos producenter eller ens hos banker, utan hos de digitala plattformarna som fungerar som vår tids feodalherrar. Techgiganter som Amazon, Google och Meta äger "marken" – de digitala ekosystem vi är beroende av – och vi, användarna, är de nya livegna som styrs via uppmärksamhet och betalar med innehåll och data om oss själva.

Företag som vill nå konsumenter är alltså inte längre fria aktörer på en öppen marknad, utan tvingas hyra in sig på dessa plattformar genom annonsering, transaktionsavgifter och algoritmiska villkor de inte själva kontrollerar. Värdet skapas inte längre genom produktion, utan genom att kontrollera de digitala spelreglerna där all interaktion sker.

Techgiganter som Amazon, Google och Meta äger "marken"

Om Varoufakis har rätt, innebär det att dagens protester inte bara riktar sig mot enskilda företags agerande – de är ett motstånd mot en djupare strukturell förändring där den ekonomiska makten inte längre vilar hos nationer eller ens i klassisk marknadsdynamik, utan hos ett fåtal plattformar som styr den digitala infrastrukturen för arbete, handel och information.

Det betyder således att motståndet också måste engagera sig på samma arena. Protest är inte längre bara en politisk handling – den är ekonomisk. Och historien visar att när medborgare saknar direkt politiskt inflytande, vänder de sig till ekonomisk störning som strategi.

I den här kontexten är Tesla inte bara en bilproducent – företaget är en symbol för den nya digitala ekonomins maktkoncentration.

Bojkotter, ekonomiska sanktioner och blockader av leveranskedjor har länge varit effektiva metoder för förändring, från bussbojkotten i Montgomery på 1950-talet till kampanjerna mot apartheid på 1980-talet och gula västarna i Frankrike de senaste åren. Idag kan vi se protesterna mot Tesla – från direkta aktioner till riktade reklamkampanjer – som en del av samma tradition. De bygger på insikten att om företag har mer makt än regeringar, måste motståndet riktas mot deras ekonomiska grundvalar.

I ljuset av detta blir protesterna mot Tesla en del av en större maktkamp och det kan vara början på ett större skifte i hur ekonomiskt ansvar utkrävs.

Bojkotten mot Tesla är inte den enda. Just nu har gruppen ”Bojkotta varor från USA” på Facebook 80 000 svenska medlemmar och vi är mitt inne i en veckolång bojkott mot de stora livsmedelskedjorna. Dessa rapporterar minskad försäljning samtidigt som mindre handlare dubblerat sin omsättning under samma period.

För företagsledare innebär den här utvecklingen att man behöver göra flera nya typer av överväganden:

Riskbedömningen måste förändras: Ett företags sårbarhet handlar inte längre bara om traditionella affärsrisker, utan även om hur allmänheten uppfattar företagets roll och ansvar i större maktstrukturer.

Relationen till intressenter förändras: Konsumenter ser i allt högre grad sina köpbeslut som uttryck för ekonomisk makt snarare än enbart konsumtion.

Långsiktig motståndskraft kräver nya perspektiv: Att bygga hållbara affärsmodeller innebär nu att hantera frågor om maktfördelning, transparens och det sociala kontraktet mellan företag och samhälle.

Alternativa modeller förtjänar uppmärksamhet: Över hela världen visar nya affärsmetoder att de fungerar i praktiken.

Det särskilt intressanta här är dubbelhet i responsen. Den verkligt viktiga frågan för företagsledare blir alltså inte bara hur man bemöter nya typer av kritik – utan hur man förhåller sig till dessa framväxande alternativa system, vare sig det är som konkurrenter, samarbetspartners eller som kunder. Runt om i världen ser vi initiativ som samtidigt visar att andra sätt att organisera ekonomi och samhälle är fullt möjliga och redan pågår.

I Nederländerna pågår en nationell satsning på en cirkulär ekonomi. I Tyskland har energiomställningen "Energiewende" visat att ett industriland kan ta steg mot en fossilfri framtid och på lokal nivå har städer som Porto Alegre i Brasilien infört deltagande budgetering, där invånarna själva får inflytande över hur offentliga medel används.

Samtidigt sprider sig Transition Towns-rörelsen globalt, där lokalsamhällen organiserar sig för att öka sin resiliens genom regenerativ matproduktion, delningsekonomi och lokala valutor och i Estland har digital innovation använts för att utmana traditionella ekonomiska strukturer.

Dessa initiativ visar att omställningen inte bara handlar om att protestera mot det som inte fungerar – utan också om att skapa fungerande alternativ.

Dessa initiativ visar att det inte bara handlar om att protestera

De företag som kommer att blomstra i denna nya verklighet är de som förstår att detta inte är en tillfällig störning – utan ett grundläggande skifte i hur ekonomisk aktivitet värderas, ifrågasätts och i slutändan omformas.