Åsa Plahn: Second hand minskar inte konsumtionen – den ökar den

Åsa Plahn. Foto: pressbild.
20 nov. 2026
13:55
Begagnatplattformen Vinted går som tåget och skakar om de stora modekedjorna..

Men istället för att ersätta nyproduktionen lägger sig second hand som ett extra lager konsumtion ovanpå den vanliga, skriver varumärkesexperten Åsa Plahn i en krönika.

När jag i veckan läst i Impact Loop om den cirkulära plattformen Vinteds framfart så blir en sak tydlig. Vi befinner oss i en tid av radikal systemförändring där cirkulära affärsmodeller kämpar för att gro i jord som inte är för dem.

Samtidigt finns undantag. Vi ser Vinted gå som tåget och det får numera mainstream-kedjorna att höja på ögonbrynen. Och det är bra – tänker jag som är för hållbar utveckling – då minskar ju konsumtionen av nyproducerat mode. Eller?

Så enkelt är det inte. Istället för att begagnatmarknaden äter upp nyproduktionen fungerar den i praktiken som ett extra lager av konsumtion ovanpå den vanliga. Så med secondhand ökar istället den totala konsumtionen istället för att minska.

Det vi ser är ett fenomen som kallas Jevons paradox – även känd som rekyleffekten och i hållbarhetssammanhang talar man om cirkulär rekyleffekt.

Mycket vill ha mer – och vi ser fenomenet lite varstans i omställningens spår.

Idag äger vi fler plagg och garderoben byts ut snabbare. Men vi ska vara försiktiga med att använda paradoxen som ett argument för att cirkularitet inte fungerar. Vår uppgift nu är att få bukt på rekylerna.

För att bryta Jevons paradox behöver vi sänka konsumtionstakten, minska volymerna, begränsa nyproduktionen och jobba upp lönsamheten i de cirkulära affärsmodellerna. Och åtgärder är på gång.

För om det är nästan lika billigt att köpa ett nytt plagg på rea som ett begagnat plagg, kommer nyproduktionen alltid att vinna. Men lagstiftning som sätter tak med hjälp av skatter och avgifter på nyproducerat mode har redan börjat införas. EUs ekodesignförordning och producentansvar, vars avgifter och skatter är till för att göra snabbmode olönsamt. När långsiktighet, kvalitet och reparerbarhet istället blir lönsamt kommer det att premieras.

Även om modejättarna startar second hand-avdelningar används troligen intäkterna till att finansiera traditionell nyproduktion. Men just nu är det inte fel att erbjuda secondhand i butikerna. Det ger rätt signaler för attityd- och beteendeförändringar som måste till och ett viktigt steg i rätt riktning – men det är inte hela lösningen.

Den ligger lite längre bort och sträcker sig till tjänstebaserade intäkter. Modebranschen behöver börja bygga sina piloter nu så att man hinner lära sig att tjäna pengar på reparationer, uthyrning, uppgradering av befintliga plagg och återtagande av material – innan lagstiftningen är helt införlivad. Svenska Nudie Jeans har länge erbjudit sina kunder möjlighet att reparera sina Nudies och numera även jeans från andra märken.

Modebranschen behöver börja bygga sina piloter nu

Vi har mycket bra på gång men den svåraste nöten att knäcka är elefanten i rummet – vårt "master problem" och den grundläggande anledningen till klimatkrisen – vår konsumtion. Vi har vant oss vid marknadsföring designad att omvandla ickebehov till begär, impulsköp utan friktion med resultatet: konsumtion "on speed" – mot vad, undrar jag.

Att konsumenters krav på hållbart mode är vad som driver omställning är inte rimligt att tro. Att köpa lycka och identitet har blivit vår tids syfte som vi känner det. "I shop, therefore I am" som den amerikanska konstnären Barbara Kruger konstaterade redan 1987.

Vi som arbetar med marknadsföring känner till kraften i verktyget. Ett verktyg som jag anser att vi nu borde kalibrera om och rikta med samma energi mot en hållbar framtid. Modeindustrin själv är troligen den bästa avsändaren till budskap som definierar framtidens mode.

Att vi ska använda våra plagg längre, vårda dem, ha respekt för tingen, ser våra tillhörigheter som investeringar med betydelse, som kan gå i arv och som ger oss mening. Och modeindustrins affärsmodeller behöver nu anpassas efter dessa budskap. Såklart ska de fortsätta erbjuda varor och tjänster som skapar värde för människor. Men denna gång inom planetens gränser.

Åsa Plahn, kommunikatör, varumärkesstrateg och hållbarhetsexpert som driver projektbyrån The Plahn.