Blykalla meddelar idag att man lämnar in en ansökan till regeringen om att få ta del av det statliga stöd till ny kärnkraft som regeringen nyligen presenterat för att kunna finansiera och förverkliga sina planer på en reaktorpark i Norrsundet i Gävle kommun.
Den nya statliga finansieringsmodellen, som trädde i kraft den 1 augusti 2025, består av tre instrument: statliga lån, en mekanism för risk- och vinstdelning samt marginalkontrakt (så kallade CfD).
Det sistnämnda innebär kortfattad att staten ger en prisgaranti till energiproducenten. Först enas man om ett fast pris för den producerade elen och om marknadspriset är lägre än det står staten för mellanskillnaden. Om marknadspriset är högre betalar producenten tillbaka mellanskillnaden till staten.
Avgörande för att projektet ska bli av
För Blykalla, vars projekt i Gävle beräknas kosta tiotals miljarder kronor, skulle ett statligt stöd vara avgörande.
Exakt hur mycket projektet beräknas kosta kommer Blykalla att precisa i de kostnadsberäkningar som följer på ansökningsprocessen, uppger bolaget.
"Denna ansökan är ett steg mot att bygga den planerbara baskraft Sverige behöver. Den nya finansieringsmodellen ger den skala och långsiktighet som krävs för att fatta investeringsbeslut om ny kärnkraft. För vår reaktorpark i Norrsundet innebär det att vi kan bygga ut leveranskedjor med partners och leverantörer, och på så vis ta viktiga steg mot kommersiell serieproduktion”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla, i ett pressmeddelande.
Dagens ansökan om finansiering bygger alltså vidare på den formella etableringsansökan om att få uppföra sex små modulära reaktorer (SMR) vid Norrsundet i Gävle, som Blykalla tidigare lämnat över till regeringen via arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).
Blykallas etableringsansökan är den andra i ordningen att landa på regeringens bord. Kärnfull Next lämnade in den första och därefter har Studsvik lämnat in den tredje.
Videberg Kraft var det första bolaget att ansöka om stöd enligt den nya modellen.
Ska förse 150 000 hushåll med el
Om Blykallas projekt i Norrsundet blir verklighet väntas anläggningen få en installerad effekt på 330 megawatt och en årlig produktion på 2,76 terawattimmar. Det skulle täcka elbehovet för 300 000 hushåll. En sådan etablering skulle också lindra den effektbrist som tidigare hämmat industriella investeringar och jobbskapande i regionen.
"Att vi nu får in ytterligare en ansökan för att bygga ny kärnkraft visar att finansieringsmodellen med statligt stöd fungerar väl. Med ny kärnkraft får vi stabil och fossilfri baskraft som kan säkra jobb och tillväxt i Sverige, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman, i ett pressmeddelande.
Tekniken bakom reaktorerna, kallad SEALER, bygger på fyra decennier av svensk forskning initierad av medgrundaren och professorn Janne Wallenius, som vi tidigare rapporterar om.
Blykallas reaktorer kyls med flytande bly istället för vatten som är den traditionella metoden, vilket enligt bolaget ger ett effektivt strålskydd och gör att processen stannar av sig själv vid eventuella fel.
Konceptet bygger på att komponenterna serietillverkas som moduler i fabrik för att optimera effektiviteten och sänka kostnaderna, snarare än att platsbyggas.
Måste säkra tillgången till uran
Utöver finansieringen återstår flera andra steg innan några reaktorer kan börja byggas i Gävle. Först ska tekniken valideras och godkännas. Idag testas den i en icke-nukleär anläggning i Oskarshamn, parallellt med att en demonstrationsreaktor uppförs i USA.
En annan sak som Blykalla måste lösa är att säkra tillgången på anrikat uran inom de kommande månaderna.
För Blykalla väntar nu närmast förhandlingar med Regeringskansliet om villkoren för det statliga stödet, vilka därefter ska genomgå en statsstödsprövning av EU-kommissionen. Går allt enligt plan med tillstånd enligt Miljöbalken och Kärntekniklagen kan den första reaktorn i Norrsundet enligt Blykalla vara i kommersiell drift under första halvan av 2030-talet.
Vilken storlek på det statliga stödet förväntar ni er?
"Storleken på det statliga stödet är ett utfall av de förhandlingar som inleds nu. I propositionen diskuteras att 75 procent av projektkostnaden kan täckas av statliga lån, men det kan alltså mycket väl bli en annan andel", skriver Jacob Stedman i en skriftligt svar till Energy Loop.
Hur ser er långsiktiga strategi ut för förvaringen av det radioaktiva avfallet från reaktorerna i Norrsundet?
"Slutförvaring är inte specifikt för Blykalla, utan vi kommer att ansluta till samma slutförvarsprogram som alla nya reaktorer som byggs i Sverige."
Ser ni en risk att målet om driftstarta en första reaktor under första halvan av 2030-talet försenas om processen att säkra anrikningskapaciteten drar ut på tiden?
"Reaktorn är beroende av uran, så det stämmer ju teoretiskt att utan bränsle kan vi inte starta den. Men vi kommer inom kort att säkra anrikningskapacitet från en av världens ledande anrikningsaktörer, så det vi bedömer att det här inom kort inte kommer att vara en materiell risk", skriver Jacob Stedman.