ANALYS: Northvolts käftsmäll kan vara dess räddning

Vill man förutsäga framtiden, titta på historien.

Jag tänker på det uttrycket när Northvolt och vd Peter Carlsson för några timmar sedan meddelade att man säger upp 1 600 personer, eller var fjärde anställd i Sverige.

Beskedet kom efter veckor av rapportering om den ena krisen efter den andra, debattartiklar för och emot statlig finansiering, en vd som gått upp i rök och en statsminister som menat att Northvolt får klara sig själva. Hela Sverige har engagerat sig i batteribolagets öde.

Men Northvolt är långt ifrån ensamma om att ha gått igenom liknande stålbad.

För blickar vi ett till två år bakåt följer bolaget nästan exakt samma väg som många tungt backade satsningar redan har vandrat – från kreditföretaget Klarna till svampproteinbolaget Mycorena och en rad techbolag däremellan. 

I Northvolts fall kokar det ner till tre problem. Problem som man med facit i hand kan tycka borde kunnat undvikas – och som definitivt hade behövt lite sund självrannsakan hos ledningen – men som även andra bolag kan vittna om:

1. För stor expansion, samtidigt

‍Sett i backspegeln hade det kanske varit bättre att fokusera på Northvolt Ett i Skellefteå och få fabriken att sitta som ett smäck, för att sedan skala upp internationellt. Å andra sidan: Hade Volkswagen gått in med sin rekordbeställning på 120 miljarder kronor i batterier? Knappast. 

Samma utmaning kan många visionära entreprenörer vittna om, inte minst inom tech. Det vill säga – att bygga ett bolag kanske inte bara för kunderna utan för finansieringen. När jag intervjuade Stefan Ytterborn på konkursade mobilitetsbolaget Cake, apropå att det visade sig svårt att sälja de dyra mopederna direkt till konsument, så sa han:

"Hade vi kommit dragande med den affärsmodellen (att sälja via återförsäljare) 2020 så hade investerarna sagt: ‘Nej nej, det är bara direkt-till-konsument som gäller’. Hela kapitalmarknaden var så otroligt fokuserade på det."

Samma utmaning kan många visionära entreprenörer vittna om

2. För lång uppstartsperiod

Mark Duchesne, vd för Northvolt Ett, beskriver det befriande ärligt i en intervju med Di:

"Vi stapplade fram i början. Vi hade inte tillräckligt med folk som visste vad de gjorde, vi hade inte tillräckligt med folk som hade kört maskinerna. I dag har de människorna ett års erfarenhet och kan mycket mer än när de började."

Även detta kan för en utomstående te sig märkligt. Har man inte koll på hur man gör batterier?! Men nej – om det var så lätt hade alla (förenklat) kunnat knåpa ihop lite batterier och sälja. Ofta tar det år för komplexa teknikprojekt att ens ta sig till labbet.

3. Omvärldsproblem och expansion – samtidigt

‍Det kan tyckas självklart att ha en "worst case scanerio"-budget, och ta höjd för att efterfrågan på elektrifierat skulle kunna vika, liksom vad som skulle hända vid en lågkonjunktur (och till och med krig). Och det är klart att också Northvolt haft.

Men här kan vi ändå konstatera att batteribolaget skiljer sig från bolag i stil med Klarna. För att bygga ett sådant här massivt, grönt projekt enbart utifrån marknadskrafter är i princip omöjligt, en bild jag delar med många investerare jag pratat med den senaste tiden. Investeringarna är för stora, satsningarna för långsiktiga. Att skala upp och ner ett batteriprojekt av denna dignitet utifrån hur marknaden svänger är svårt, även om man med all rätt kan tycka att man borde dragit i handbromsen tidigare.

Nu skär Northvolt ner för att satsa på kärnverksamheten. Även det beskedet känns igen från andra bolag som haft liknande problem – vissa som kommit tillbaka starkare (Klarna) och andra som fallit på målsnöret (Mycorena).

Men kanske är Northvolts finansiella käftsmäll precis vad bolaget behöver. Peter Carlsson har lagt fram en tydlig handlingsplan där han kapat så mycket han kan. Potentiella finansiärer borde ta det som ett styrkebesked, för troligtvis kommer ett bättre bolag ur denna kris. Lite tråkigare, ja, men lite sundare – och med en självbild som säger att man inte är odödlig.