Camilla Bergman: Peter Carlsson gjorde som alla ville – det blev hans fall

Så kom då beskedet. Peter Carlsson meddelar att han lämnar vd-posten i Northvolt, batteribolaget han var med och grundade 2015. För många är det till och med en större nyhet än att bolaget ansökt om så kallad rekonstruktion.

När Peter Carlsson tidigare idag mötte media på en presskonferens såg han trött ut när han sa:

"Det senaste året har varit väldigt, väldigt krävande personligen. När det blir mycket fokus på mig i media och det börjar påverka min familj, då blir den här övergången ett naturligt sätt att lämna över till en ny företagsledning och låta fokuset vara på bolaget."

Vd-bytet är en rimlig förändring. Northvolt går in i en ny fas, och förtroendet för Peter Carlsson är sargat. Man satsade på för många fronter samtidigt, med för många chefslager, konsulter och för mycket storbolagstänk, utan att ha intäkterna för det.

Men samtidigt är det sällan så enkelt, det vet jag av både egen vd-erfarenhet och andras.

Samtidigt är det sällan så enkelt, det vet jag av egen erfarenhet

Jag tänker på när jag intervjuade konkursade Cakes vd och grundare Stefan Ytterborn, som sa att han aldrig hade fått in så mycket kapital om han sagt att de skulle sälja mopeder i butik (på den tiden handlade allt om att sälja direkt till konsument på nätet). Och det handlade inte om att “översälja” – alla trodde genuint att så var fallet.

När krisen sen kommer är det lätt att peka finger. "Ni borde varit mer försiktiga, vuxit med lönsamhet, tagit ett projekt i taget".

Jaha, så varför sa ingen det i början? Är det någon av Northvolts stora investerare som manat till försiktighet under resans gång? Eldade de inte tvärtom på att sikta högre och tänka större? Kom inte deras investeringar med kraftiga motkrav? "Vi investerar, men då får ni bygga en fabrik i vårt land". "Vi köper, men blir ni sena med leveransen drar vi oss ur".

Sanningen är att de allra flesta köpte in sig på de gröna succéprojekten. Gigafabrikerna. Skalbarheten. Visionerna. Alla ville fångas på bild när de skakade hand med Peter Carlsson. Alla ville så gärna tro att det skulle gå vägen, inte nödvändigtvis för klimatets skull – utan för att få vara med på en succé. 

Sanningen är att de allra flesta köpte in sig på de gröna succéprojekten

Även vi i media dansade med. Det var sommarprat hit och långa hyllningsreportage dit. För att sedan, som jag skrev om i den här krönikan, vändas till ett mediedrev.

Peter Carlsson gjorde vad alla ville. Han lanserade Sveriges stora, gröna framtidsprojekt. Han byggde fabriker och han lovade gröna batterier till storbolag som behövde dem.

Hade han istället gjort vad folk idag säger att han borde gjort, ja, då hade Northvolt troligtvis varken fått det kapital det behövde – eller Peter Carlsson som vd. Då hade det hetat att han tänkte för litet.

Det finns många lärdomar att dra av Northvolts uppgång och fall, och vad som förhoppningsvis blir ett nytag. Men några jag personligen tar med mig är dessa: Att inte dras med i en hajp. Att våga säga nej till investerare som vill för mycket (lättare sagt än gjort). Att ducka sommarprat i P1 (skämt, men bara halvt). Att bromsa direkt när det behövs.

Men kanske är den största lärdomen ändå denna: Som vd kan du aldrig göra alla nöjda. Ett beslut idag kan vara fel i morgon. Det kan vara rätt för någon, och fel för någon annan. Denna ständiga dragkamp kan ibland bli för mycket, och att Peter Carlsson nu slipper den kanske ändå kan innebära en sorts frihet.