Christian von Essen: Planeten eller snabba vinster – vad ska vi med AI till?

AI Strategy Summit samlar ett toppskikt inom det svenska näringslivet på Clarion Hotel Skanstull i Stockholm. Könsfördelningen bland besökarna är befriande jämn (så jämn den kan bli i dessa sammanhang), men när det gäller potentiella implementeringsområden för AI känns synen ganska… begränsad.

Visst påpekas det från scenen att bolag måste börja hålla koll på sina dataset innan man kan skapa högkvalitativa AI-tjänster – underförstått att gamla skevheter kan eskalera i uppskalningsfasen.

Men det är ändå något som skaver. Varför pratas det inte mer om vilka möjligheter AI kan innebära för hållbarhetsarbete, hälsa och klimat? Dagens största scenstjärna är Martin Elwin, AI-chef på Klarna, som med AI-driven automatisering lyckats skala bort 700 tjänster från bolagets kundtjänst. Hans budskap ekar under eftermiddagen − fler borde göra som Klarna och implementera AI nu!

Det ligger absolut något i det – att utveckla, utrulla och utvärdera behöver uppmuntras och i många fall påskyndas. Men jag kan ändå inte låta bli att undra: handlar AI fortfarande bara om att effektivisera monotona processer och låta maskinerna sparka ut köttarbetare på löpande band? Varför pratar inte fler om vilken enorm positiv impact AI skulle kunna skapa?

Handlar AI fortfarande bara om att effektivisera monotona processer och låta maskinerna sparka ut köttarbetare på löpande band?

Tankarna går till Jenny Holmströms krönika om studiebesöket i Silicon Valley, där hon förvånat konstaterar att världsförbättrandet tycks stå på paus – både bland rosiga startup-grundare och mediterande miljardärer. ”Närvaron av generativ AI är lika framträdande som frånvaron av impact,” skriver hon.  

Ibland pratar man svepande om att en AGI – alltså generell artificiell intelligens – skulle kunna “lösa klimatkrisen”. Men det synsättet föder två frågor:

1. När finns en AGI och vem bestämmer att så är fallet?

2. Varför ska vi vänta?

Dagens AI är onekligen redan ganska generell i sin kompetens. Det utvecklas samtidigt smalare AI-system som är supervassa på energioptimering eller resursallokering för att skapa beslutsunderlag för såväl näringsliv som politik i ganska komplexa frågor. Här och nu alltså. Jag vill prata mer om dessa lösningar istället för hur man ytterligare kan automatisera marknadsföring.

Nyligen släppte Microsoft bomben att man investerar 33,7 miljarder kronor i svensk AI-utveckling – både genom 20 000 avancerade datachip i bolagets datacenter på svensk mark, samt i AI-utbildning för 250 000 personer. Vid presskonferensen var statsminister Ulf Kristersson på plats och solade sig i glansen. Samtidigt har Microsofts utsläpp ökat med 30 procent i jämförelse med 2020.

Kommer aktiviteterna på den här sidan kullen kunna bidra till motsvarande positiv impact på andra sidan? Kommer miljarderna nyttjas för att bygga framtidens vård, skola och klimatprojekt? Och bör svensk AI förlita sig på ett amerikanskt techbolags goda vilja?

Det återstår att se.

Vi brottas ständigt med dessa avvägningar och dualiteter. Mellan mänsklig utveckling och datadriven effektivisering; mellan energislukande beräkningskapacitet och livsavgörande beslutsunderlag för det nya näringslivets längtan efter storskalig impact.

Framtiden får utvisa om vi tjusas mest av de kortsiktiga ekonomiska vinsterna – eller de långsiktiga planetära.

Just nu har vi i alla fall en gyllene möjlighet att välja en grönare riktning.