Club of Rome-profilen Sandrine Dixson-Declève på besök i Stockholm: "BNP har spelat ut sin roll"

De globala systemen baxnar under samtidens konsumtionstryck och överskrider de planetära gränserna. Det har varit den högprofilerade tankesmedjan Club of Romes varningssignal ända sedan grundandet 1968. På den tiden var klubben enbart öppen för män, och välkomnade företagsledare, tänkare och policymakare.

1972 publicerade Club of Rome den banbrytande rapporten The Limits to Growth, som beskrev en framtid där planetens ekosystem så småningom skulle krackelera under trycket av befolkningsökning, industriellt jordbruk, överkonsumtion och energibehov.

På många sätt är vi där i dag. Det menar i alla fall Sandrine Dixson-Declève, som var Romklubbens första medordförande tillsammans med Mamphela Ramphele mellan år 2018-2024.

"Teoretiska modeller är naturligtvis aldrig perfekta, men de är användbara för att bygga framtidsscenarier. Under 2020-talet upplever vi nu hur kombinationen av klimatförändringar, befolkningsökning och resursbrist tar oss allt längre utanför de planetära gränserna", säger hon.

När Impact Loop träffar Sandrine Dixson-Declève är hon på besök i Stockholm för att föreläsa om kopplingen mellan klimat och demokrati för organisationen International Idea på Strömsborg, den lilla oasen mellan Vasabron och Centralbron mitt i Stockholm.

I dag är hon ambassadör för Club of Rome, samt ordförande i Earth 4 All, ett samverkansinitiativ som knyter ihop Club of Rome med Stockholm Resilience Center, Potsdamm Institute och Handelshøyskolen BI i Oslo.

Syftet med Earth 4 All är att arbeta fram och synliggöra politiska förslag som främjar fem stora språng – eller vändningar – mot en mer hållbar framtid. I korthet handlar dessa om fattigdomsbekämpning, jämlikhet, jämställdhet, samt framväxten av mer hållbara mat- och energisystem.

BNP har spelat ut sin roll

Den underläggande tillväxtkritiken syftar inte bara på bolagens vinstmaximeringsmaskineri, utan även på nationernas strävan efter att kunna uppvisa tjusiga BNP-ökningar. Dödsryckningar från en svunnen era, menar Sandrine Dixson-Declève.

"BNP var ett relevant mått under efterkrigstiden i mitten av 1900-talet, men under 2000-talet behöver vi hitta nya sätt att mäta på. Ett ensidigt fokus på BNP, tillväxt och produktivitet has tvärtom resulterat i mindre välmående och större sociala spänningar."

Alternativ finns redan. 2018 formades alliansen Wellbeing Economy Governments partnership (WEGo), som i dagsläget har fem medlemmar: Island, Finland, Skottland, Wales, Nya Zeeland, med Kanada som aktiv deltagare i partnerskapet. I korthet bygger filosofin på att ekonomin ska vara utformad för att främja människorna och planeten, istället för tvärtom.

"Både EU, OECD och FN är intresserade av det här. BNP mäter inte välmående, nöjdhet och livskvalitet, så det finns behov av andra parametrar. Dessutom måste vi få med naturresurser i balansräkningen."

Det stora språnget

Resonemanget hänger ihop med Earth 4 Alls framtidsscenario där vi tar ”det stora språnget” med de fem nämnda delarna. Men hur kan det se ut i praktisk politik?

"Vi kan lätta på skulder för utsatta länder och istället börja beskatta rikedomar ordentligt. Fossilindustrin drar in 2,8 miljarder dollar i vinster varje dag. Om vi beskattar det har vi till exempel råd att genomföra de enorma investeringar i förnybar energi och energieffektivisering som kommer att krävas."

Men att övertyga enskilda politiker om förträffligheten i att tänka i nya banor är inte det lättaste. Särskilt inte nu.

"Det är problemet med dagens politiska klimat. Det pågår en backlash mot klimatfrågor och allt som anses vara ’woke’, vilket i mina ögon egentligen bara är viktiga värderingar som vanligt folk värdesätter. Men det har blivit kapat av högerpopulismen."

Vad skulle du vilja se av politikerna?

"Det behövs mer mod. Vi måste sälja in det här positiva narrativet till medborgarna, och understryka att det inte handlar om uppoffringar, utan om att gå från att överleva till att blomstra."

Att gå mot en ”wellbeing-ekonomi” är enda sättet vi kan ta oss ur den sjukdomsdiagnos vi hamnat i, menar Sandrine Dixson-Decleve.

"Likgiltighet är medskyldighet. Vi måste börja ta ansvar för de politiker vi faktiskt har röstat fram."

Vad skulle du önska från impactinvesterare och startups i Europa?

"Impact är fortfarande en nisch. Men det borde vara själva ekonomin – att alla investeringar drivs av positiv impact. San Fransisco-området har skyhög andel missbrukare och hemlösa. Varför är det så? Jo, för att företagen där inte har tittat på impact, de har bara haft fokus på sina egna vinstmarginaler. Vi måste komma bort ifrån det."

Sandrine Dixson-Declève tror på det europeiska samarbetet. Hon ser det som att Europa står vid en tipping point, där behovet är större än någonsin av att hålla fast vid ett stabilt ledarskap, värna om mänskliga rättigheter och öka samarbetet inom EU – inte lämna de överenskommelser man ingått.

"Vi har ett ansvar att stå upp för värderingar som tar in social och miljömässig impact i kalkylen, vilket i förlängningen skapar sunda och välmående ekonomier. Vi kan inte anpassa oss efter amerikanska värderingar. The American Dream har blivit The American Nightmare."