Därför satsar investerarna på klimatanpassning – men går pengarna till rätt ställe?

Klimatanpassning handlar om teknologi och projekt som behövs för att anpassa sig till de klimatförändringar som redan är här. Det kan vara vallar för översvämningar, som svenska Noaq, eller drönare som håller koll på skogen för att varna för skogsbränder.

När Impact Loop pratar med europeiska impact-investerare 2025 har just klimatanpassning seglat upp som en av de tydligaste trenderna.

En av dem varit tidiga på bollen är norska riskkapitalbolaget Momentum Partners. När Impact Loop pratar med partnern Svein Ove Langeland säger han att, även om området fortfarande är i sin linda, finns det stora möjligheter.

Som ett exempel på hur impact kan kombineras med avkastning pekar han på de ökande incitamenten för banker som ger lån och försäkringsbolag att ta hänsyn till skador från klimathändelser.

"Vi la till klimatanpassning i Momentums andra fond för tre år sedan, och vi har det nu även i vår nya fond. Tio till tjugo procent av våra investeringar kommer att vara inom det här området. Jag tror det är viktigt att börja investera i några av de bolag och idéer som kommer att hjälpa till att skydda fastigheter, skydda människor och också skydda mat", säger han.

Svein Ove Langeland nämner till exempel impact-bolaget 7Analytics som baserade i Bergen, Norge. De har ett varningssystem för översvämningar, och hjälper även till att designa infrastruktur för att hantera översvämningar och kraftigt regn.

Han tror att projekt för att minska påverkan av klimathändelser och katastrofer – och därmed skydda människors välbefinnande och begränsa skador på ekosystem och matsäkerhet – är några av de tydligaste exemplen på investeringar som tyvärr sannolikt kommer att bära frukt.

Samtidigt säger han att investeringar i befintliga projekt för att minska klimatpåverkan kan ge anpassningseffekter.

Förbi fokus på utsläpp

När man pratar om klimatanpassningar är det dock en kritik som återkommer: Att man på ett sätt säger att "skadan redan är skedd". I stället för att fokusera på att minska utsläpp.

"Jag tror att det traditionellt har funnits en uppfattning att om du investerar i klimatanpassning har du redan gett upp hoppet om att minska utsläppen", säger Svein Ove Langeland.

"Vi ska fortfarande göra allt vi kan för att minska utsläppen och nå netto-noll så snabbt som möjligt. Men även om vi skulle nå netto-noll nästa år är vi redan på en plats där klimatförändringarnas påverkan slår hårdare mot oss än vi tidigare förutspått."

Klimaträttvisa i portföljen

Även om intresset för anpassning växer bland investerarna så är det inte alls säkert att det ökar tillräckligt snabbt. Det handlar om hundratals miljarder som kommer att behövas, särskilt i de så kallade utvecklingsländerna.

De flesta investerare medger att just de här länderna som behöver pengar för klimatanpassning ofta förbises jämfört med investeringar i höginkomstländer, det som ibland kallas för det globala nord.

Å andra sidan kan ofta teknik för anpassning och resiliens användas globalt. Och fungerar de i det globala nord kan det fungera som bevis och bidra till att minska risken när man investerar i det globala syd.

Men för att nå ut med teknik globalt behöver man fortfarande finansiering.

"Finansieringen av klimatanpassning, precis som mycket annan finansiering, är utan tvekan koncentrerad till höginkomstländer och det är definitivt oroande", säger Heidi Lindvall på Pale Blue Dot och fortsätter:

"Fondinvesterare kan göra skillnad här genom att backa lokala riskkapitalfonder och fonder med fokus på anpassning som investerar i det globala syd. Riskkapitalbolag med fokus på impact – som är mer koncentrerade geografiskt – kan också spela en roll genom att investera i teknologi som kanske byggs här men kan användas globalt."