Tio års forskning har gett resultat – nu kan deras supervete odlas på "död" mark

Bolaget OlsAro har efter 10 års forskning lyckats ta fram ett vete som är salttolerant vilket möjliggör att odla på mark som tidigare bedömts vara obrukbar.

Snart kan deras produkt levereras till jordbruk i Bangladesh, ett av de länder som är hårdast drabbat av effekterna av klimatförändringarna.

“Där har vi ett stort kommersiellt kontrakt på plats med ett stort utsädesföretag. Bangladesh är ett land som har jättestora problem med försaltade marker vilket är en utmaning som vi nu kan adressera med vårt vete”, säger Elén Faxö, vd på OlsAro, till Impact Loop.

Rent krasst innebär det i nuläget att Bangladeshs bönder och odlare av det livsviktiga vetet i hög grad inte kan bruka mark under den tredje odlingssäsongen. Detta då den ligger under torrperioden då salthalten är för hög. 

Detta får självklart stora effekter för samhällsekonomin och möjligheten för jordbrukare att leva på sin mark, men framförallt  ökar hotet om livsmedelsbrist i ett land som redan brottas med undernäring i befolkningen.

Snart ute på marknaden

"Med vår innovation kommer man att kunna odla vete även i de södra delarna av landet som är översvämningsdrabbade. Vi håller på med de regulatoriska testerna nu med vår partner och har en förväntad intäkt på marknaden från 2025-2026", säger Elén Faxö.

Enligt henne är Bangladesh bolagets första huvudmarknad. Samtidigt bekräftar hon att samtal pågår med ett flertal utsädesbolag på andra marknader.

“Vi för dialog för marknaden i Pakistan och Oman och provodlar nu på andra marknader som Kenya och Serbien som exempel.”

Stort problem globalt – och det blir värre

Problemet med saltkontaminerad mark är globalt. 9 procent av all mark på jorden bedöms vara påverkad. När det gäller mark som bevattnas är den siffran mellan 20 till 50 procent.

"Anledningen till att mark blir saltkontaminerad är både klimatförändringar med översvämningar och cykloner, men även för att det i brist på färskvatten används bräckt vatten eller saltvatten i bevattningssystem. Problemen ökar snabbt med runt 10 miljoner hektar mark som ytterligare blir kontaminerad per år."

Hittills är det alltså vete som kan stå emot höga salthalter som OlsAro Crop Biotech fokuserat på. Enligt Elén Faxö kan bolagets teknik appliceras för att stärka grödor mot andra påverkansfaktorer.

“Vår tech-plattform möjliggör att vi kan jobba med andra egenskaper. Vi har startat upp forskning och utveckling för värmetolerans, men även kväveeffektivitet. Det handlar om att minska beroendet av kvävegödsel. Vårt fokus hittills har varit på vete men vi har potential att jobba med andra grödor som vi tittar på”.

Tagit in pengar från Oatly-grundarna

Även om bolaget i nuläget har blicken vänd mot Asien och Afrika så konstaterar Elén Faxö att problemet även finns i europeisk mark, och att framtidsprognosen pekar mot att det kommer att öka.

“I Europa har utsädesföretagen inte salttoleransen högst upp på agendan i dagsläget, men det kommer att komma, det vet vi. Men när det gäller värmetolerans och kväveeffektivitet då blir vi väldigt relevanta för en europeisk marknad redan nu”.

Bolaget, som grundades av Olof Olsson, professor i molekylärbiologi och Henrik Aronsson, professor i växtmolekylärbiologi som ett inkubatorföretag i GU Ventures, har under det senaste året tagit steg för att skala upp.

“I början av 2022 tog vi in runt 5,8 miljoner kronor i en pre-seed runda och nu arbetar vi med att attrahera kapital i en såddrunda”, säger Elén Faxö.

Bland dem som hittills gått in i bolaget återfinns Oatlys grundare Rickard och Björn Öste genom forskningsbolaget Aventure. I investerarlistan återfinns även Bygghemma-grundaren Patrik Rees.

Tuffare med kapital – men samtidigt stort intresse

Elén Faxö uppger att hennes bild av vägarna till nytt kapital smalnat av sedan 2022 på grund av det ekonomiska världsläget. Samtidigt ser hon ett grundmurat intresse för innovativ impact inom det fält som OlsAro verkar, och att investerare vill vara med och påverka utvecklingen.

“Det finns ett stort intresse för den här typen av innovation. Det är tydligt att man fått upp ögonen för att det händer just nu och att vi på grund av klimatförändringarna och oro kring spannmål måste säkra inhemsk livsmedelsförsörjning runt om i världen. Det handlar inte längre om att vi blickar framåt mot något som kan ske. Det är här och vi måste hantera det”.