Bakom Art Silk står Anna Rising, professor och forskare som ägnat över 20 år åt att studera spindelsilke. Det hela började under hennes doktorsavhandling, då hon reste till Sydafrika för att studera spindlar och förstå hur de kan skapa starka fibrer.
Nu arbetar hon och biokemisten Benjamin Schmuck i ett laboratorium vid
Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala för att efterlikna den naturliga spinningsprocessen.
Målet är att skapa textilfibrer som är lika starka som spindelsilke, men som produceras på ett sätt som går att skala upp industriellt.
"Spindlar producerar tråd som är naturens 'high performance material'. Vi tycker att det är väldigt intressant för industrin eftersom det sparar mycket energi, det behövs inga farliga kemikalier och vi kommer bort från de icke-förnyelsebara råvaror som vi är beroende av idag", säger medgrundaren Benjamin Schmuck till Impact Loop.
Forskarna använder de gener som kodar för spindelsilke och för in dem i mikroorganismer. Mikroorganismerna fungerar då som små proteinfabriker som producerar silkesproteinerna på ett hållbart sätt.
Svenska spindlar
Genom att kartlägga DNA-sekvenserna hos vanliga svenska brospindlar har teamet designat ett spindelsilkesprotein som mikroorganismer kan producera i stor skala, vilket banar väg för hållbar tillverkning av konstgjort spindelsilke.
Proteinet produceras av mikroorganismer som odlas i en bioreaktor, som enligt Benjamin Schmuck ser ut som en tjock, gulaktig soppa. Proteinet skördas och renas från mikroorganismerna, vilket resulterar i en genomskinlig och väldigt trögflytande proteinlösning.
Lösningen pumpas genom ett extremt tunt metallmunstycke ner i ett bad fyllt med vatten och lite ättiksyra.
"När pH-värdet sjunker börjar proteinerna organisera sig
och bilda starka bindningar till varandra. På så sätt omvandlas den flytande
proteinlösningen direkt till en fast fiber, ungefär som när spindeln själv spinner sitt silke."
Bakterierna matas idag med glycerol, en biprodukt från biobränsletillverkning.
"I framtiden är vårt mål att använda fotosyntetiska mikroorganismer, så att man kan fånga in koldioxid medan man producerar de här proteinerna", säger Benjamin Schmuck.
Karl-Johann Persson: Lösningar vi behöver finns redan
Art Silk är nu ett av tio bolag som vinner modejätten H&Ms pris "Global Change Award" med 2 miljoner kronor i prispengar från H&M Foundation.
"Det betyder väldigt mycket för oss att få det här erkännandet", säger Benjamin Schmuck. "Det är inte bara pengarna, för oss är det viktigare att få det här kontaktnätverket inom industrin och att lära oss mer om hur textilindustrin fungerar och vad som egentligen behövs."
"Lösningarna vi behöver finns redan – det som saknas är hastighet och skala. Genom att stödja changemakers i ett tidigt skede kan vi bidra till att låsa upp innovationer som inte bara förbättrar textilbranschen, utan förändrar den", säger Karl-Johan Persson, vd på H&M och styrelseledamot på H&M Foundation i ett pressmeddelande.
Årets övriga vinnare i Global Change Award 2026
Förutom Art Silk delar ytterligare nio bolag från sju länder på årets prispott:
Agro-Lyocell (Indien) – Omvandlar jordbruksavfall till textilfibrer utan användning av skog eller trä, via bolaget Canvaloop.
Alu (USA) – En digital plattform som använder psykologi och AI för att göra digitala produktpass till verktyg som driver cirkulärt beteende hos konsumenter.
Entrometrix (Storbritannien) – Utvecklar egna AI-modeller som skapar digitala tvillingar av fabriker, för att optimera energi- och materialanvändning i realtid.
Fiberly (Frankrike) – Utvinner cellulosa ur kasserade textilier och omstrukturerar den till fibrer med bomullsliknande känsla och utseende.
Keltex (Tanzania) – Tillverkar biologiskt nedbrytbara lädermaterial av tång med hjälp av AI-optimerad odling och biopolymerextraktion.
Microblue av Microbeworks (Indien) – Producerar biologiskt nedbrytbara textilfärger via mikrobiell fermentation, utformade för att fungera i befintlig färginfrastruktur utan ombyggnad.
Rheacycle av Rhea's Factory (USA) – Använder AI-designade enzymer för att bryta ner polyester i textilier till rena byggblock som kan bli nya fibrer.
Tera Mira (Storbritannien) – Omvandlar tång till stretchfibrer med en lågtemperatur- och lösningsmedelfri process, som biobaserat alternativ till elastan.
Thread Bridge (Bangladesh) – Använder AI-drivna smarta glasögon för att identifiera tygrelaterade defekter i realtid direkt på fabriksgolvet.