Välgörenhetsorganisationen Oxfam Sverige har tillsammans med Stockholm Environment Institute (SEI) undersökt hur utsläppen i Sverige hänger ihop med olika inkomstgrupper.
Rapporten "Sveriges vägval: folkvilja eller vinstintresse?" som släpps idag visar att utsläppen från den gruppen som tillhör den 1 procent rikaste ökat med 24 procent sedan 1990 – samtidigt som utsläppen från de 50 procent med lägst inkomst minskat med 31 procent under samma period.
En person i topp-1 procenten släpper i snitt ut 48 ton koldioxid per år, motsvarande elva gånger mer än en person i den lägsta halvan.
I gruppen med de 0,1 procent rikaste har utsläppen ökat med 44 procent. En person i den gruppen släpper i snitt ut 198 ton, 45 gånger mer.
"Vanligt folk har burit ett stort ansvar för Sveriges klimatomställning, medan de allra rikaste lever som om det inte finns någon morgondag. Det skulle ta ofattbara 30 år för en medelinkomsttagare i Sverige att släppa ut lika mycket som en ultrarik gör på bara ett år", säger Astrid Nilsson Lewis, sakkunnig i klimatojämlikhet Oxfam Sverige, i ett pressmeddelande.
För att nå 1,5-gradersmålet behöver utsläppen från dessa grupper minska med 99 respektive 96 procent till 2030 jämfört med 2022, skriver Oxfam i rapporten. Globalt släpper den rikaste 0,1 procenten ut mer på en dag än den lägsta halvan gör på ett år.
Oxfam vill nu ser regleringar av privatflyg, lyxyachter och införa förmögenhetsskatt.
"Det är ett misslyckande att politiken inte reglerar de allra största utsläpparna, trots att majoriteten av befolkningen vill se en mer ambitiös klimatpolitik", säger Hanna Nelson, policychef Oxfam Sverige, i en kommentar och fortsätter:
"Vi föreslår förbud eller kraftig beskattning av privatflyg och lyxyachter. För det andra ska de rikaste vara med och betala notan för klimatkrisen som de orsakar, bland annat genom en förmögenhetsskatt.
