De vill skapa bioplast från indiskt avfall: "Kommer gå all in"

Plast är ett lika älskat som hatat material. En samtid utan plast skulle sannolikt få katastrofala konsekvenser för livsmedelssäkerhet, sjukvård och teknikutveckling.

Men problemet är tudelat: dels är plasten fossilbaserad; dels är den svår att återvinna och skadar våra ekosystem när den hamnar i naturen.

Att ersätta fossil plast med biobaserat är dock inte det lättaste. Det saknas industriella lösningar och gröna råvaror är oftast dyra, vilket leder till höga produktionskostnader och problem med att kunna skala upp och skapa impact på riktigt.

Bioplast från restströmmar

Nyköpingsbolaget Trifilon ägnar sig helhjärtat åt just detta. Med forskning, patent och teknologisk utveckling kan man producera biokompositer med en stor andel råvara från naturen för vidare tillverkning av olika konsumentprodukter.

Det senaste året lyfter bolaget blicken från egen produktion, till att kunna licensiera sin teknologi för att hjälpa andra aktörer att producera gröna material i industriell skala.

”Vi riktar nu in oss på restprodukter och börjar vårt letande i Indien,” säger bolagets vd Jonas Ceder.

Han kom in i Trifilon sommaren 2023 och gillade tidigt grundaren och tillika CTO Martin Lidstrands idé om att undersöka möjligheten med att utveckla biokompositer på indiska risskal, en restprodukt som finns i överflöd i Indien.  

När de väl började utforska det nygamla spåret dök det rätta tillfället upp strax innan årsskiftet. Energimyndigheten och Business Sweden hade satt upp ett affärspartnerskapsprogram som syftar till att sammanföra svenska gröna teknikföretag med indiska affärspartners. Trifilon blev antaget och i april 2024 inleddes bolagets jakt på att hitta indiska bio-restprodukter och framtida affärspartners.  

”Med 15 anställda hade vi aldrig haft kapacitet att ta oss an den marknaden på egen hand,” konstaterar Jonas Ceder.

”Nu har vi samarbetspartners som stöttar oss. Vi kommer köra all in på Indien som det första land där vi erbjuder vår teknologi och kompetens för lokal produktion.”

Licensmodell för storskalighet

Det indiska jordbruket sysselsätter flera hundra miljoner människor, men restprodukterna är i regel lågt utnyttjade – ofta eldas de till och med upp, vilket skapar både smog och CO2-utsläpp.

”Där kommer vi in och erbjuder en licensmodell för att partners ska kunna producera biokompositer lokalt, samtidigt som jordbrukarna kan få intäkter från det som tidigare betraktades som avfall”, säger Jonas Ceder.

Vad är det för typ av produkter som de indiska bolagen vill ersätta?

”Till en början är det främst konsumentprodukter och vardagsprodukter. Det kan vara plastmöbler, resväskor, lock, burkar och mycket annat. I förlängningen kan det även finnas stor potential i förpackningar och engångsprodukter.”

Kan ni komma ner tillräckligt i pris?

”Det är hela poängen − i dagsläget är grönt mycket dyrare än svart, men så behöver det inte vara i framtiden. Tack vare billiga råvaror och storskalig produktion kommer vi kunna konkurrera prismässigt med konventionell plast. Just nu tar vi fram recept som är unika för de indiska restströmmarna, och när de första goda exemplen är på plats hoppas vi se företag som vågar investera i det här. Får vi ner produktionskostnaderna till rimligare nivåer kan omställningen rusa.”

Bolaget kan med andra ord se fram emot royaltyintäkter från indiska aktörer som omvandlar restströmmarna till gröna plastprodukter och betalar för teknik, recept och support. Just nu är Martin Lidstrand och Jonas Ceder i Indien igen för att presentera sina lösningar.

”Förra resan till Indien försvann allt bagage på vägen på grund av en enorm översvämning på flygplatsen, så vi kom fram helt tomhänta − utan vare sig kläder eller materialprover. Den här gången är vi förberedda på att allt kan hända och har väskorna fullpackade med högkvalitativa indiska materialprover som vi utvecklat i Nyköping de senaste månaderna.”