DEBATT: EU satsar på cykling – svenska regeringen avvecklar

I april i år undertecknade Sverige genom infrastrukturminister Andreas Carlson EU:s cykeldeklaration. Cykeldeklarationen är historisk och det är första gången EU:s alla institutioner står bakom en gemensam viljeyttring för att öka cyklingen. Deklarationen pekar på hur cykelstrategier ska till i hela Europa, på hur cykelinfrastruktur behöver prioriteras på alla nivåer och i detta också öka trafiksäkerheten och ge fler möjlighet att cykla.  

Utöver att signera deklarationen har regeringen också bett Trafikverket tydliggöra hur fyrstegsprincipen kan styra för statens transportbudget, där de två första stegen i principen handlar om att tänka om och optimera användningen av infrastrukturen, exempelvis för mer hållbart resande.

Lyser med sin frånvaro

Med regeringens tydliga fokus på transportsystemet som en omställningsnyckel och den undertecknade cykeldeklarationen i ryggen så förvånas vi över att cykelsatsningar lyser med sin frånvaro i infrastrukturpropositionen. Trots 27 procent mer medel till infrastrukturplanen så uteblir de riktade cykelsatsningarna.

Enligt de transportpolitiska målen ska transportsystemet bidra till ökad hälsa samtidigt som transportsystemet behöver ställas om för att släppa ut mindre, men hur uppnås det?  

Regeringen har tidigare avvecklat stadsmiljöavtalen, skrotat idén om ett färdmedelsneutralt reseavdrag och enligt de senaste siffrorna minskar nu cyklingen också nationellt i Sverige. Samtidigt prognosticeras en 26 procent ökning av biltrafiken till 2045, en prognos som myndigheter som Transportstyrelsen och Naturvårdsverket tidigare bedömt vara överdriven. Ändå ser det ut som att regeringen utgår i från den prognosen i propositionen.

2022 tog Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) fram nationella mål för ökad cykling, men de framtagna målen har inte blivit antagna och den nationella cykelstrategin finns inte längre på regeringens hemsida. Nu behövs det krafttag snarare än avveckling. För att realisera regeringens ambitioner i EU:s cykeldeklaration behöver den kommande nationella planen:

Den nationella cykelstrategin finns inte längre på regeringens hemsida

1. Modernisera lagstiftningen

Väg- och anläggningslagen sätter fortsatt käppar i hjulen för att kunna bygga friliggande statliga cykelvägar. Idag kan inte statliga cykelvägar byggas där vägen är kortast, genast eller mest lämplig. Trafikverket pekade i sitt inriktningsunderlag på behovet av att införa väjningsplikt mot rött för cyklister (högersväng mot rött), cykling mot enkelriktat och nationellt sänkt bashastighet i tätort till 30 km/h – något som redan finns i många europeiska länder. Flertalet cykelorganisationer står bakom dessa positiva förslag.  

2. Öronmärka medel till cykling

Idag går bara runt 1 procent av de statliga medlen till cykling. Regeringen behöver storsatsa på cykling de kommande åren för att bidra till omställningen och förbättrad folkhälsa, möta konkurrensen från europeiska föregångsländer och uppfylla våra åtaganden i den europeiska cykeldeklarationen.

3. Möjliggöra 1- och 2-åtgärder  

Regeringen har redan gett Trafikverket i uppdrag att se över hur myndigheten kan verka för att fyrstegsprincipen tillämpas fullt ut. Det är positivt, men principen lyser med sin frånvaro i propositionen. Trafikverket behöver använda sig av fyrstegsprincipen fullt ut för att bland annat finansiera informations- och marknadsföringskampanjer för att fler ska göra mer hållbara och hälsofrämjande resval. På så sätt har regeringen en chans att nå de transportpolitiska målen och ambitionerna i EU:s cykeldeklaration.

Per Hasselberg, ordförande Cykelfrämjandet

Mathias Lindow, ordförande Svenska Cykelstäder