Vi båda har sett en stor utveckling inom vegobranschen, dels som ledare inom företag som producerar vegansk mat i 16 år, dels som vegan i över ett decennium.
Marknaden har gått från att vara liten och dominerad av några få stora aktörer, till att bestå av ett stort antal svenska och internationella varumärken som idag.
2012 blev Anammas produkter äggfria och varumärket blev därmed först att utmana "de gamla" i branschen: helt växtbaserade Hälsans Kök och Quorn.
2015 lanserades Oumph och år 2016 kom "vegoboomen" då både efterlängtade basvaror och nytänkande färdigrätter intog hyllorna i var och varannan livsmedelsbutik.
Branschen letar efter nästa stora framgång
Veganerna jublade och allt fler valde att testa på en växtbaserad livsstil. Nu ser vi en sjunkande vegotrend, och vi som har valt att ge oss in i branschen letar efter nästa stora framgångskoncept.
Vissa tror att det är nu hybridprodukterna kommer att träda fram; produkter som består av både animalier och växtbaserade ingredienser. De har presenterats som ett sätt att få in mer växtbaserat på allätarens tallrik och har setts som en byggsten i en mer flexitarisk kosthållning.
Hybridprodukter ger ett lägre klimatavtryck och kanske ett lättat samvete för den som bryr sig om djurrättsfrågor – men kommer de att göra någon skillnad i stort? Hur ska den som redan väljer bort animalierna se på dem – och kommer allätare att köpa dem?
Det finns redan flera exempel på "early adopters", tidiga hybridprodukter som inte hållit hela vägen. Arla lanserade 2019 en mjölkdryck gjord av 50 procent havredryck och 50 procent laktosfri komjölk efter en långdragen kamp mot havrepionjärerna Oatly.
Hybriden försvann från hyllorna kort därefter. För vem var den egentligen? Varken veganer eller havreskeptiker ville ha den i kaffet – och alla andra kunde lika gärna välja det ena eller det andra.
Mixen fyller inget klart syfte. Kanske kan det här ses som en sedelärande historia – ett varningens finger – för de som ger sig in i hybridbranschen idag?
Att dryga ut kött med växter har vi gjort länge. Korvdisken är redan full av outtalade hybrider med låg kötthalt, och husmansklassiker som kålpudding och köttbullar med ströbröd är i olika grad hybridprodukter.
Hybridprodukter är inte en revolutionerande idé, snarare ett etablerat sätt att få köttet att räcka lite längre. Det är såklart både ekonomiskt och ett smart sätt att reducera köttätandet, men vad har det egentligen med växtbaserat ätande att göra?
En kompromiss som gör alla missnöjda
Det är lätt att klä ett ekonomiskt beslut i innovationsspråk – men konsumenterna genomskådar det snabbt. Tyvärr blir ofta försök att skapa "det bästa av två världar "precis det motsatta... en kompromiss som gör alla missnöjda.
När man har tillbringat lite tid i vegankretsar inser man att det inte bara handlar om att välja bort köttbiten på tallriken. För många är valet att äta växtbaserat resultatet av en livsåskådning; att inte använda djur som en resurs, att värna om planeten och att i den mån det går minska sin egen påverkan på klimatet.
Kraven som ställs på oss som producerar växtbaserade livsmedel sträcker sig bortom vad vi lägger i förpackningarna. Vegofood har haft 100 procent växtbaserad produktion sedan starten för sex år sedan. Äter du något från vår fabrik ska du vara trygg i att det inte finns risk för kontaminering av animalier.
Kan företag som gör hybridprodukter verkligen säkerställa att produkterna är helt växtbaserade, och känner konsumenterna förtroende för detta?
Enligt oss exkluderar hybridprodukter alla de som redan valt att bara äta växtbaserat. Och eftersom hybridprodukter innehåller animalier står de för raka motsatsen till det vi gör.
Vegoprodukter ska stå på egna ben
För att andra än dem med ideologisk övertygelse ska välja växtbaserat, finns bara en väg framåt: Produkterna måste konkurrera ut originalen på smak och näring. När konsumenten säger: "Jag köper den jag gillar bäst, och den råkar vara växtbaserad" – ja, först då har vi kommit dit vi vill.
I vissa fall är vi redan där. Cafés rankning av Max 45 burgare toppades av veganska Crispy Supreme Buffalo.
Vi – och många andra i vegobranschen – vill att vegoprodukter ska stå på egna ben. Att även den som äter kött väljer växtbaserat för att det är god mat. Inte för att det är bra "för att vara växtbaserat".
Om vi gemensamt kan höja våra krav och förväntningar på växtbaserat så finns det gott om aktörer som är redo att ta sig an uppgiften. Det finns alldeles för mycket kvar att utforska inom vegosegmentet innan vi behöver dryga ut det med kött för att väcka intresse.
Morten Haugen, medgrundare och fabrikschef på Vegofood of Simrishamn, med mångårig erfarenhet av livsmedelsindustrin, bland annat som fabrikschef för Anamma i 10 år och konsult åt ett antal livsmedelsbolag.
Minea Lindqvist, kvalitetschef på Vegofood of Simrishamn med passion för djurrättsfrågor och vegansk matlagning.