PFAS är en grupp konstgjorda kemikalier som ofta kallas evighetskemikalier, eftersom de bryts ned mycket långsamt. De har använts i bland annat brandskum, textilier och många konsumentprodukter. Ämnena finns kvar länge i miljön, och flera av dem kan samlas i levande organismer.
Djurförsök har visat att PFAS kan orsaka cancer och påverka levern, sköldkörtelhormonerna och immunförsvaret.
Hos människor har höga halter kopplats till bland annat försämrat immunförsvar hos barn, högre kolesterol och påverkan på levern.
Olika sorters PFAS
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har nu analyserat levrar från 447 uttrar som hittats döda mellan 1970 och 2020 i jakt på PFAS.
Uttern är ett djur som äter fisk, och fisken har i sin tur ätit mindre djur. Varje gång ett djur äter ett annat följer miljögifterna Dessutom lever den i hela landet, vilket gör den till ett bra mått på hur mycket miljögifter – som PFAS – som finns i svenska vatten.
Resultatet är blandat. Det vanligaste ämnet, PFOS, har minskat sedan slutet av 1990-talet. Men PFOA och PFNA har fortsatt att öka under hela perioden, och när ämnenas giftighet vägs in har den "samlade belastningen" inte minskat, enligt forskarna.
Det är också stor skillnad mellan olika delar av landet. PFOS är vanligast i det tätbefolkade södra Sverige. PFNA dyker däremot upp i glesbygden i nordväst.
Inte hittat källan
Suzanne Faxneld, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och huvudförfattare till rapporten, säger i en presskommentar:
"PFNA, som tillhör de mest hälsofarliga PFAS-ämnena, uppvisar särskilt höga halter hos uttrar från Jämtland. Här har vi tyvärr ännu inte kunnat identifiera någon tydlig källa", säger hon.
Forskarnas teori är att PFNA kan färdas långt via luften. För flera PFAS-ämnen ser de också ett möjligt samband med nederbörd, vilket kan förklara hur ämnena når vatten långt från utsläppskällorna.
Frågan är hur länge de kan fortsätta följa utvecklingen.
"Tyvärr saknas just nu fortsatta finansiella medel för övervakning av utter", säger Suzanne Faxneld.
Bolagen som jagar kemikalien
Det finns flera svenska impact-bolag som vill få bort PFAS ur vattenet. Impact Loop listade flera av dem när EU:s skärpta krav för dricksvatten började gälla vid årsskiftet.
Chromafora fångar upp PFAS i containeranläggningar hos kommuner och industrier och har i år köpt en dansk konkurrent. Helios Innovations renar industriellt processvatten som en tjänst, och Besca ger förbrukat reningskol nytt liv.
Andra bolag testar nya metoder. Living Filters fångar föroreningar med hjälp av AI-designade proteiner. Mycomine undersöker om svampar kan bryta ned PFAS.
