Den mörka bilden tecknas i UNEP:s årliga "Emissions gap report", publicerad inför FN:s klimatmöte COP31 i Antalya i november, rapporterar Dagens Nyheter.
För att begränsa uppvärmningen till 1,7-1,8 grader till 2050 – och sedan få temperaturen att vända ned mot 1,5 grader till år 2100 – krävs att de globala utsläppen minskar med 18 procent på fyra år, och med 45 procent till 2035.
Den kraftigaste utsläppsminskning världen sett på senare tid skedde under coronapandemin, då utsläppen föll med 7 procent från 2019 till 2020, för att sedan snabbt återgå till tidigare nivåer.
Utöver utsläppsminskningarna skulle världen behöva fånga in och lagra 320 miljarder ton koldioxid – motsvarande ungefär åtta års globala utsläpp vid nuvarande nivå. UNEP konstaterar att det finns "socioekonomiska och tekniska utmaningar" med ett sådant scenario.
Kurvan går att trycka ner igen
Att 1,5-gradersmålet missas innebär inte att arbetet är kört, betonar FN:s generalsekreterare António Guterres. Det är möjligt att passera 1,5 grader och sedan vidta åtgärder som får temperaturen att vända nedåt igen, så kallad "overshoot".
"Overshoot är inte att ge upp. Vi kan fortfarande hålla den så liten och kort som möjligt", säger António Guterres, skriver Dagens Nyheter.
UNEP-chefen Inger Andersen pekar på de direkta konsekvenserna av fortsatt uppvärmning.
"Varje bråkdel av en grad och varje år med uppvärmning över 1,5 grader ökar klimateffekterna och riskerna, som de dödliga översvämningar, värmeböljor och bränder som har plågat många länder i år", säger hon i ett uttalande.
Bland världens största ekonomier lyfter UNEP fram Argentina, Saudiarabien och USA som länder som inte uppdaterat sina klimatplaner till 2035. USA har under Donald Trump lämnat Parisavtalet. Det enda G20-land som skärpt sin klimatplan till 2030 är Mexiko.
På plussidan lyfter UNEP fram den snabba utbyggnaden av förnybar energi, som vida överträffat förväntningarna när Parisavtalet tecknades.
Utfasningen av fossila energikällor går dock för långsamt. Kolkraften skulle behöva minska med 55 procent på nio år, och den internationella energibyrån IEA bedömer att efterfrågan på olja och gas tvärtom ökar fram till 2050, delvis drivet av AI-utvecklingen.