Nästan var tredje kvinna lider av järnbrist. Nu vill forsknings- och innovationsprojektet Blod och Rova hur outnyttjade livsmedelsflöden kan bli en del av lösningen.
En grej de tagit fram är en blodbrownien som nu testas på Pressbyråns testbutik PBX på Sveavägen i Stockholm. Den är bakad med 20 procent koblod, fullkornsrågmjöl och rättvisemärkt kakao.
"Järnbrist är ett vanligt problem, särskilt bland tjejer. Vi tror på att boosta olika typer av livsmedel med blod som är rikt på järn och som vi effektivt kan ta upp – och så måste det vara livsmedel som man faktiskt kan tänka sig äta i vardagen", säger Veronica Öhrvik, projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation i en presskommentar.
Varför just en brownie av blod? Kocken Sofia Lundvall, kock och sensoriker på Axfoundations test- och utvecklingscentrum Torsåker gård förklarar:
"Blod har liknande egenskaper som ägg och får blandningar att stelna vid uppvärmning. I våra experiment märkte vi dessutom att blodet ger chokladen en djupare smak. En extra bonus är att den döljer färgen av blod som annars gör allting svart", säger hon.
Bakverket väckte Impact Loops nyfikenhet och undertecknad travade iväg till Pressbyrån för att ladda upp med detta blodiga bakverk till eftermiddagsfikat. Hur den smakade? Se recensionen här:
Enligt Jordbruksverket blir nästan hälften av slaktbiprodukterna av nöt och gris som skulle kunna bli mat istället biogas eller foder. Bara tre procent av det nötblod som uppkommer vid slakt används till mat idag – sådana här produkter kan alltså minska svinnet.
"Genom samarbetet med Axfoundation vill vi visa hur matsvinn kan omvandlas till en riktigt god fikaprodukt som dessutom har möjlighet att möta ett skriande behov i samhället. Blodbrownien är ett konkret steg på vägen att tillvarata resurser och är precis den typen av innovationer vi vill testa på PBX", säger Linnéa Borgström, HR- och hållbarhetsdirektör på Reitan Convenience Sverige.
Projektet Blod och Rova drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Axfoundation, Matsvinnet.se, Ipsos och SLU.
