Fråga juristerna: "Vilka fällor ska jag undvika när jag skyddar min impact-idé?"

Detta är ett betalt samarbete ihop med våra vänner på Cirio Advokatbyrå. Läs mer om det i faktarutan under artikeln.

Fråga: Jag har en innovativ impact-idé med hög teknisk höjd (tycker jag). Nu vill jag skydda den och kanske starta ett bolag kring idén. Vilka misstag ska jag inte göra?

/Uppfinnar-Jocke

SVAR: Tack för din fråga och kul med din idé! Vi kommer här att gå igenom de vanligaste fällorna som man bör tänka på:

1. Vilken immateriell rättighet är en innovation?

En innovation är ingen juridisk term men en innovativ produkt kan skyddas av en eller flera immateriella rättigheter. Exempelvis om hela eller en del av din innovativa produkt är en uppfinning kan du söka patent för uppfinningen om den har så kallad uppfinningshöjd, och förutsatt att den är helt ny på marknaden.

Om du tror att din impact-innovation kan patenteras är det därför väldigt viktigt att du håller den hemlig och ser till att ingen know-how om uppfinningen sprids innan du har hunnit söka ditt patent för uppfinningen.

Vissa innovativa produkter kan även vara upphovsrättsligt skyddade, något man kanske vanligen förknippar med konst och musik men som även omfattar exempelvis datorprogramkod, databaser och brukskonst. Formgivningen av en ficklampa har till exempel ansetts vara upphovsrättsligt skyddat som brukskonst!

I vissa fall kan även en produkt omfattas av mönsterskydd (även kallat designskydd), som skyddar själva formgivningen och inte det innovativa elementet i sig eller funktionaliteten.

Många innovationer skyddas dock inte alls av något immaterialrättsligt skydd utan enbart genom noggrant upprätthållen sekretess som en företagshemlighet. Det kan vissa fall vara att föredra jämfört med att exempelvis patentera eftersom patenttiden vanligtvis löper ut efter 20 år efter ansökan och därefter blir tekniken allmänt tillgänglig och vem som helst får använda den.

2. När måste man bestämma sig för vilket skydd man ska söka?

Om du tror att din innovation kan skyddas genom patentering bör en strategi för detta sättas väldigt tidigt eftersom patent inte kan meddelas om inte uppfinningen anses vara ny, det vill säga om information om uppfinningen har ”läckt ut” till allmänheten exempelvis på en branschmässa.

Detsamma gäller mönsterskydd, där det även finns ett nyhetskrav, dock med en så kallad grace-period om 12 månader. Upphovsrättsligt skydd uppstår däremot “automatiskt”, det vill säga att skydd uppstår formlöst vid skapandet och är inte möjligt att registrera – vilket också gör det svårt att veta om produkten verkligen har upphovsrättsligt skydd som kan göras gällande mot tredje man.

För registrering av varumärkesskydd finns det inte något nyhetskrav men ditt varumärke måste vara särpräglat och får inte förväxlas med annans varumärke, du behöver även använda varumärket för de varor eller tjänster som du registrerat varumärket inom fem år – annars riskerar du bli av med varumärkesregistreringen om någon inleder ett hävningsförfarande.

3. Vad är vanliga fallgropar i IP-strategin?

Det är vanligt bland unga bolag att man väljer att skjuta på att sätta en IP-strategi, innefattande exempelvis att söka varumärkesskydd eller att upprätta eller kvalitetsgranska IP-relaterade avtal, eftersom man tänker att sådana saker är sekundära och medför onödiga kostnader.

Tyvärr kan det dock bli dyrt i slutändan, exempelvis om man framgångsrikt lanserar sin produkt under ett varumärke som senare visar sig innehas av någon annan – och som du därför inte har rätt att använda. Förutom att du inte får använda varumärket kan du bli skyldig att betala skadestånd.

En annan vanlig fallgrop är att använda avtal som inte ger ditt bolag hela äganderätten till de immateriella rättigheterna – det vill säga att hela den immateriella rätten inte har överlåtits till ditt bolag.

I vissa fall kan det till och med vara så att de immateriella rättigheterna överhuvudtaget inte överlåtits till bolaget. Båda dessa aspekter är något som i de flesta fall granskas inför att någon ska investera i ditt bolag, och är vanligt förekommande bland sådana saker som måste åtgärdas, om möjligt, i samband med det.

4. Vem äger då en innovation?

Som utgångspunkt när det gäller immateriella rättigheter ägs de av den person som skapar eller uppfinner den. I många fall är det kanske inte en enskild person utan ett team, där flera personer har bidragit.

Därför är det bra att kartlägga skapandeprocessen och vilka som har varit delaktiga, och självklart att se till att avtalen med de personerna är tillräckliga för att ge ditt bolag den rätt som behövs. Det gäller oavsett om det är en anställd eller exempelvis en konsult, även om överlåtelse från anställd till arbetsgivare i vissa fall är reglerat genom lag.

Detta är särskilt viktigt när man tänker på att både anställda och i vissa fall medgrundare i ett bolag kan gå vidare i livet, och kanske inte alls är särskilt intresserade att överlåta rättigheter om det skulle upptäckas i ett senare skede att dessa inte till fullo har övergått till bolaget.

5. Hur ska man gå till väga för att undvika fallgropar?

Det finns inte ett rätt svar för alla bolag då IP-strategin beror bland annat på vilken typ av verksamhet bolaget ska bedriva och därmed vilket IP-skydd som är adekvat, hur långt man har kommit i utvecklingen av verksamheten och andra strategiska frågor som på vilka marknader bolaget ska verka och om man avser expandera det territoriet framöver.

Särskilt om du avser söka patent är det en stark rekommendation att utföra en så kallad Freedom to Operate-analys, vilket innebär att undersöka att din uppfinning inte gör intrång i annans rättighet.

Förlitar du dig till större del på sekretess och skydd genom företagshemligheter, oavsett om du kan ha upphovsrättsligt skydd eller inte, är det viktigt att se över att avtal som ingås reglerar skyddet av din innovation på ett adekvat sätt. I många fall är en IP-strategi till exempel en kombination av flera olika sorters skydd och det man behöver överväga är vad man skyddar bäst på vilket sätt.

Kort och gott är det viktigaste att ha en strategi och ha tänkt efter för att optimera sitt skydd, och i många fall är det nog väl investerade pengar att konsultera en IP-specialist.

/Hanna Tilus och Anja Nousiainen Hult, Cirio