Från forskning om forntiden – till dagens rapporteringskrav och naturkris. Så kan man summera Genomevaults utveckling. Bolaget grundades av forskarna Theo Serivichyaswat och Tom van der Valk, som utvecklade sin teknik vid Centrum för paleogenetik (det betyder ungefär studiet av gammalt, bevarat genetiskt material), som drivs av Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet.
Där användes metoderna först för att analysera DNA.
"Tekniken utvecklades för att titta på prover som är miljontals år gamla. Sedan fick vi idén att om vi kunde förstå miljön från den tiden, så kunde vi använda det för att förstå nutiden också", säger Theo Serivichyaswat till Impact Loop.
I dag måste industrier rapportera sin påverkan på naturen, men de traditionella metoderna bygger på att experter åker ut i fält och räknar arter, och de nuvarande DNA-metoderna är fortfarande begränsade i hur mycket de kan visa, berättar grundaren.
"De är dyra, tidskrävande och svåra att skala upp över stora områden. Det gör återkommande övervakning av biologisk mångfald mycket utmanande", säger han.
Genomevaults metod bygger i stället på miljö-DNA – eftersom alla organismer hela tiden lämnar spår av sitt DNA i jord, vatten och luft.
Den typen av analys (kallad metagenomik) har länge varit inlåst i forskning och medicinsk diagnostik, eftersom den kräver avancerade laboratorieflöden och datorinfrastruktur.
"Vi såg det gapet, så vi tog fram nya algoritmer, tillsammans med laboratoriemetoderna, för att göra det skalbart", säger Theo Serivichyaswat.
För kunden fungerar det närmast som en tjänst. Enligt Theo Serivichyaswat samlar företag redan i dag in miljöprover, till exempel inför och under byggprojekt.
Samma prover skickas till Genomevaults labb på Stockholms universitet, som kör dem genom sina pipelines och skickar tillbaka en “användarvänlig, interaktiv rapport”.
Bland kunderna finns hittills infrastruktur- och energibolag – han nämner Ramboll och Vattenfall som exempel – men tekniken används även inom jordbruk, djurhållning och skogsbruk.
Nu har bolaget, som tidigare backats av Stockholms universitet och fått offentligt stöd från både Sverige och EU, tagit in kapital i en pre-seed-runda ledd av den fortfarande relativt nya deeptech-fonden Trio Impact Invest, den gemensamma investeringsfonden för KI, KTH och Stockholms universitet.
Bolaget får in fem miljoner kronor.
"Vi tror att den här rundan kommer att skala upp vår verksamhet och göra oss redo för nästa runda, där vi kan förbereda bolagets nästa tillväxtfas", säger Theo Serivichyaswat.
Ska bygga ut labbet
Pengarna ska gå till att ta processen från forsknings- till kommersiell skala och bygga ut både labb- och beräkningskapacitet. Teamet på sex–sju personer ska växa med tre nyrekryteringar.
Theo Serivichyaswat gick själv över på heltid i december förra året, medan medgrundaren Tom van der Valk fortfarande arbetar på Naturhistoriska riksmuseet.
Efterfrågan drivs alltså av skärpta krav. EU:s förordning om naturrestaurering slår fast att medlemsstaterna ska återställa 20 procent av naturen till 2030, och företag väntas i allt högre grad mäta och rapportera sin påverkan.
"Det är där vi kommer in – systemet behöver tillförlitliga och skalbara mätvärden för biologisk mångfald som organisationer kan använda för att övervaka, rapportera och förbättra sin miljöpåverkan", säger Theo Serivichyaswat.
"Precis den typ av bolag som vår fond skapades för"
Som Impact Loop tidigare berättat vann det forskningsnära riskkapitalbolaget Trio Impact Invest hösten 2023 upphandlingen om att förvalta Tillväxtverkets investeringssatsning för region Stockholm .
Efter en utdragen resa gjorde fonden en första stängning på 109 miljoner kronor, och har sedan dess bland annat gått in i AAX Biotech och vätgasbolaget Caplyzer.
"Genomevault är precis den typ av bolag som vår fond skapades för att backa: djup vetenskap omvandlad till en skalbar plattform", säger Siimon Vaske, vd för Trio Impact Invest i en kommentar.