Fredrik Hånell: De flesta investerare utvärderar impact på fel sätt – så här kan man göra istället

Ponera att du ställer din gamla Volvo på gatan under ett dygn. Vad är då den miljömässiga eller sociala påverkan för parkeringen? 

På plussidan: Du skapar inga direkta avgaser eftersom motorn inte är igång, och parkeringsavgiften ger intäkter för Stockholms stad.

På minussidan: Du kan skapa ökad stress för andra bilister när de letar parkering, vilket förresten leder till ökade avgaser när de kör runt.

Men samtidigt: Om du inte ställer dit din Volvo, vad händer då? Någon annan lär ta platsen, och då är alla faktorer identiska.

Vi ställer fel frågor

Är detta en korrekt så kallad “impact-analys”? Både ja och nej. Det är sant att vi ska se på samtliga faktorer som direkt och indirekt påverkar omvärlden, och sedan jämföra med vad som händer om man inte gör något alls. 

Problemet är att de flesta definierar en händelse eller ett projekt för snävt – och ställer fel frågor. I fallet med Volvon kan vi ju faktiskt inte dra några slutsatser om den miljömässiga och sociala påverkan eftersom vi inte tittar på helhetsbilden, det vill säga hela livscykelkostnaden. 

Ett vanligt exempel på detta gäller utsläppsberäkningar för elbilar: Många jämför koldioxidutsläpp mellan bilar vid beslut om köp av en ny bil. Man jämför dock inte med miljökonsekvensen av att behålla sin gamla bil, och väger inte in att man troligtvis kommer att köra mindre när alternativa gröna transportmedel blir allt bättre under de närmaste åren.

Problemet är att de flesta definierar en händelse eller ett projekt för snävt – och ställer fel frågor

Tittar på affärsmodellen

Att utvärdera ett bolag ur ett impact-perspektiv bygger på liknande principer – eller borde i alla fall göra det. Tyvärr är det här som många investerare går bet.

Jag vet själv hur komplicerat det är. Sedan vi startade vår investeringsverksamhet på EIT Urban Mobility för tre år sedan har vi gjort 86 investeringar i impact-bolag från 25 olika länder. Vid slutet av året är målsättningen att ha en portfölj på runt 130 startups. Av bolagen i den nuvarande portföljen har 41 procent en kvinnlig ledare eller medgrundare. Vi har utvärderat cirka 4 000 startups. 

I början bad vi bolagen att ange vilka av FNs hållbarhetsmål som de hade lösningar till, och motivera varför. Vi insåg snabbt att detta var ett alldeles för trubbigt instrument.

Alla bolag kan presentera en (ibland mycket krystad) historia om hur de skapar hållbarhet mot FNs mål. Utvärderingarna handlade ofta om att försöka sätta hållbarhets-påståenden i perspektiv, och sedan köra en vanlig “due diligence” på team, affärsidé, kunder, affärer och så vidare. Impact var en sidoeffekt snarare än drivande faktor.

Alla bolag kan presentera en (ibland mycket krystad) historia om hur de skapar hållbarhet mot FNs mål

Många riskkapitalfonder har valt att försöka lösa detta genom att – i bästa fall – inkludera ett fokus i “investment thesis”, som till exempel ”impact-bolag”, ”fossilfria bränslen” eller ”löser klimatkrisen”. Det gör det enkelt för dem att filtrera bort bolag inför en potentiell investering.

Om det här leder till något beror på hur väl fokus är definierat. Man måste också komma ihåg att riskkapitalfondernas huvudsyfte är att  ge finansiell återbäring till partners. Utvärdering av potentiell påverkan är sekundär jämfört med den finansiella utväxlingen. 

Hur kan man då göra istället?

För att få en bättre förståelse gjorde vi en impact-utvärdering av vår existerande bolagsportfölj i fyra områden*: samhälle, kunskap, hälsa och miljö.

Vi kunde då dra en del intressanta slutsatser. Till exempel tenderar bolag med hårdvara att prestera dåligt inom miljö. En enkel förklaring är att det inte går att göra en omelett utan att ha sönder ägg. Med andra ord: att bygga saker tär på miljön. Å andra sidan måste vi ofta bygga saker för att få till en förändring. 

Andra tendenser är att bolag som har lösningar som relaterar till bilism, både fossildriven och elektrisk, presterar sämst inom hållbarhet. Samtidigt kan en parkeringslösning som gör det enklare att parkera (dålig impact) också ha en tillämpning som hjälper städer att planera och decimera parkeringsplatser (högre impact). 

Bolag som ger mest positiv påverkan ser man inom områden som beteendeförändring, aktiv mobilitet, avfallshantering eller logistiklösningar. 

Förståelsen gör det möjligt att segmentera olika affärsmodeller och prioritera vilka typer av bolag vi vill investera i. 

Till exempel tenderar bolag med hårdvara att prestera dåligt inom miljö

Ofta saknas självinsikt

Det är inte alla riskkapitalfonder som har en stor portfölj impact-startups de kan bygga sina investeringsbeslut på. Ofta saknas dessutom självinsikt: att investeringarna man gör ger sken av att bidra positivt, men faktiskt inte gör det. 

Här kan ett första steg i stället vara att börja analysera påverkan för varje investeringskandidat i ett helhetsperspektiv. Har man inte den kompetensen själv finns det konsulter eller tjänster att tillgå. 

Klart är i alla fall att modellerna som används nu riskerar att urholka både impact som begrepp – men faktiskt också vår planet.