Granskning visar allvarliga brister i impact-bolagets klimatprojekt

I Aftonbladets granskning framkommer allvarliga brister hos det klimatprojekt som svenska bolaget ZeroMission förmedlar, och som genomförs av den lokala organisationen Ecotrust.

Reportern Staffan Lindberg och fotografen Niclas Hammarström har besökt Uganda och träffat nio familjer som för Ecotrusts räkning planterat träd i hopp om att tjäna pengar.

I stället beskriver bönderna hur träden vuxit så kraftigt att de slagit ut deras matodling. Grödor som sötpotatis och bananplantor har förtvinat under skuggan av träden, något som bönderna menar att de inte fått veta skulle kunna ske. Dessutom har betalningarna från Ecotrust varit försenade eller uteblivit, uppger de för Aftonbladet.

I två fall säger bönderna att de, som en direkt följd av projektet, tvingats gifta bort minderåriga döttrar.

"Jag är så stressad. Mina barn har ingen mat", säger änkan och fyrbarnsmamman Rosset Kyampaire till Aftonbladet.

Nu hugger flera av bönderna ner träden för att bränna upp dem och sälja dem som träkol.

Miljövetaren: "De borde plantera träd i Sverige"

Redan 2022 lyfte den ugandiska miljövetaren David Kureeba problemen i en rapport baserad på över hundra intervjuer med människor i området. Där står det bland annat:

"The clear message from all communities was that the project was not delivering its promised benefits, and participants were growing increasingly bitter and desperate. All respondents said they felt trapped by the 25-year contracts they had signed and were not receiving the money and security they had expected."

David Kureeba säger nu i Aftonbladets granskning att problemet är utbrett och systematiskt och är kritisk mot företag som köper kolkrediter i Uganda.

"De borde plantera träd i Sverige. Det här är klimat­kolonialism", säger han.

Zeromission: "Tar granskningen på stort allvar"

I samband med granskningen har Zeromissions kommunikationschef och vd uttalat sig.

”Vi har inte fått några som helst signaler på de avvikelser du hänvisar till, annars hade vi agerat direkt”, skriver företagets kommunikationsansvarige i ett mejl till Aftonbladet.

I ett senare uttalande backar dock företagets vd Henrik Juhlin på påståendet och bekräftar att man visst tagit del av rapporten som beskriver problemet.

"Vi tog del av rapporten, ja", säger han till tidningen.

Nu har Zeromission också publicerat ett svar på sin hemsida:

"Vi tar granskningen på stort allvar och har redan påbörjat våra egna undersökningar för att till att börja med skapa oss en så korrekt bild som möjligt. Vi för nu kontakter med organisationen bakom projektet, Ecotrust", skriver man bland annat.

Hamburgerjätten Max är storkund

En av ZeroMissions kunder är hamburgerjätten Max, som i sin tur lyfter fram projektet i sin marknadsföring. De har under åren fått mycket uppmärksamhet för sitt klimatarbete och för att deras hamburgare är "klimatpositiva".

"Vi tar mycket allvarligt på dessa påståenden och kommer säkerställa att Zeromission, som sålt kolkrediterna till oss, följer upp dessa snarast, skriver Max hållbarhetschef Kaj Török till Aftonbladet.

Klimatkompensering – en omtvistad fråga

Huruvida klimatkompensering är bra eller dåligt är en fråga som debatterats i flera år. De flesta är överens om att det bästa är om människor och företag själva sänker sina utsläpp, i stället för att betala andra för att göra det åt dem.

Samtidigt gick nyligen Science Based Targets, FNs och WWFs ramverk för hållbarhetsmål, ut och sa att de kan fungera som en del i att bekämpa klimatförändringarna:

"Medan det pågår en sund debatt i ämnet, erkänner SBTi att användningen av miljöattributcertifikat för reduktionsändamål på Scope 3-utsläpp, när de stöds ordentligt av politik, standarder och förfaranden baserade på vetenskapliga bevis, skulle kunna fungera som ett ytterligare verktyg för att bekämpa klimatförändringar", skrev man i ett uttalande.