Här är impact-bolagen Niklas Adalberth vill investera i: "Vi har en öppen pengapåse"

Vi sätter oss i lekrummet. Niklas Adalberth har precis blivit intervjuad på scen på Impact Loops första meetup, som skedde på just Norrsken. Med sig har han sin fyraåriga son, som inte kan vara på förskolan på grund av regler för hur många timmar man får vistas där när en förälder är föräldraledig. Familjen har nyligen välkomnat sin femte medlem.

Med sonen på golvet mellan oss slår vi oss ner på varsin liten barnstol. Han verkar inte störas av att jag frågar om pappas fjärde barn (eller kanske femte, om man räknar med Klarna) – impact-hubben Norrsken där vi också befinner oss.

Men om han råkade lyssna så skulle han kanske kunna tro att det var en saga vi pratade om. En om kampen mellan det goda och det onda.

“Det jag upplevde då var att alla de som pumpade ut tekniska innovationer och nådde någon nivå av värdering blev vår tids hjältar. Även om man såg att de förstörde för oss och naturen på lång sikt har enhörningar varit det man eftersträvat i vår startupbubbla”, säger Niklas Adalberth om tiden innan han startade Norrsken för sju år sedan.

"Idén jag hade med Norrsken var att istället rikta strålkastarljuset, uppbackat av kapital och nätverk, mot bolag vars externaliteter har en positiv påverkan på klimat och människor. I det perspektivet känns det som att vi har kommit väldigt långt i Sverige. Det känns som att vi har en debatt där inte varenda onlinecasino blir hyllat bara de kommer upp till en viss värdering. Man bryr sig mer om vad bolaget faktiskt gör, vilket både påverkat investerar-aptiten och var folk vill jobba någonstans.”

Greta Thunberg en förebild

Om nu sonen lyssnade fick han inte höra fortsättningen på sagan. Mamma, entreprenören Linnea Sweijer som driver hållbara e-handeln Reforma, knackar på och kommer in med nya lillebrorsan. Vi går vidare för att hitta någon annanstans att fortsätta intervjun, men eftersom Norrsken-grundaren inte har något eget rum sätter vi oss i caféet.

“Den siffran vi ska vara allra stoltast över i Sverige är att vi har 38 gånger fler impact-startups än världssnittet, enligt Dealroom. Så vi är det stora impact-landet i världen. Det är ashäftigt. Men det vore narcissistiskt att tänka att Norrsken påverkat det här. Det är klart att det inte är så."

Han pekar istället på Greta Thunberg, som väckt uppmärksamheten för klimatfrågan, Northvolt, som blev en förebild på området – och jobbet som gjorts på Stockholm Resilience Centre.

Har ni gjort en skillnad vad gäller att få upp intresset bland investerarna för impact-bolagen?
"Vi kanske har bidragit på något sätt. Vi körde igång redan 2016, så vi var ganska tidiga."

Hur har dialogen med investerarna utvecklats från när ni började?
"Det är som natt och dag. När vi skulle resa de första externa pengarna trodde inte investerarna att man kunde kombinera impact och finansiell avkastning. Så med den första fonden vi lanserade 2017 lovade vi bara våra investerare att de skulle få tillbaka pengarna. De enda vi fick med var tre modiga entreprenörer, Carl Manneh, Sebastian Knutsson och Filip Tysander, som sa att vi inte behövde kompromissa med impact."

Med den första fonden vi lanserade 2017 lovade vi bara våra investerare att de skulle få tillbaka pengarna

Gått väldigt snabbt

Men det dröjde inte länge innan de insåg att det visst gick att kombinera avkastning med hållbara affärsmodeller.

“Vi märkte att det här visst går hand i hand. Det var då vi lanserade vår första riktiga impactfond, Impact VC 2019, där vi tog in 1,25 miljarder kronor. Så det har hänt jättemycket och det har gått väldigt snabbt. I dag är det ingen som ifrågasätter att man inte kan tjäna pengar på att lösa klimatfrågan.”

Hur ser du på investeringslandskapet i dag, finns det fortfarande luckor att täppa igen?
“Det kan vara lite tuffare för vissa av deeptech- och hårdvarubolagen när de ska söka serie B- och C-kapital. Där tycker jag inte att det finns överdrivet mycket kapital inom impactsektorn, speciellt i Europa. Då måste man över till USA, vilket kan vara svårt om man inte har rätt nätverk. Sedan kanske det är tunt med specialiserade fonder för sociala bolag. Det saknas även kapital när man tittar på andra modeller än bara VC, som sociala obligationer och hållbarhetskontrakt.”

Ett trettiotal investeringar senaste året

I en intervju, tidigt in på Norrskens resa, uppgav Niklas Adalberth att målet med stiftelsen var att bidra till att skapa bolag som påverkar en miljard människor positivt. I jakten på dessa har stiftelsen rest fyra fonder som tagit in över fem miljarder kronor. 

Därutöver har man etablerat flera olika typer av verksamheter, som sina innovationshubbar i Rwanda och Barcelona, för att både kunna stötta bolag i olika storlekar och på olika geografiska platser.

Vad kan få er att öppna pengapåsen i det här ekonomiska klimatet?
“Jag skulle vilja säga att vi har en öppen pengapåse. Vi har det senaste året gjort ett trettiotal investeringar i våra strukturer i olika impactbolag i Europa och Afrika. Sedan är vi agnostiska i vår syn på impact, så alla entreprenörer som gör världen bättre är välkomna till oss. Men man kan väl säga att klimatet fortfarande är väldigt hett.” 

I dag är det ingen som ifrågasätter att man inte kan tjäna pengar på att lösa klimatfrågan

En ny generation impact-bolag

Norrskens fonder har generellt en övervikt mot klimatlösningar i sina investeringar.

“Jag skulle egentligen vilja att alla pengar gick jämnt fördelat till alla FN:s globala utvecklingsmål. Men vad vi gör är att investera i de bästa entreprenörerna. Just nu är klimatet på kartan och väldigt många vill tackla den utmaningen. Förhoppningsvis kommer vi att se en ny generation entreprenörer som fokuserar på något annat, som sociala frågor som är mer på tapeten nu när man slår på teven. Då kanske det blir nästa stora investeringsmöjlighet.”

Niklas Adalberth är rätt så involverad i investeringarna. Han har titeln general partner på Norrsken VC och sitter i investeringskommittéerna för några andra av fonderna. Men han säger att han inte har något ansvar för den dagliga verksamheten på stiftelsen.

Jag försöker hålla mig så långt borta jag kan

“Jag har någon slags titel som arbetande ordförande. Men min roll är nästan som en maskot. Vi har två väldigt duktiga vd:ar för stiftelsen (Funda Sezgi och Sara Kappelmark, reds anmärkning) som delar på den rollen och de behöver ingen stöttning av mig. Jag försöker hålla mig så långt borta jag kan.”

Tipset: lägg bort mobilen

På caféet är det i alla fall knappt någon som lägger märke till oss. Det 2 400 kvadratmeter stora kontoret, som tidigare var en stor spårvagnshall, ligger på Birger Jarlsgatan i Stockholm och huserar hundratals entreprenörer och andra som på något sätt jobbar för en mer hållbar värld.

Det är också hit entreprenörer kommer för att pitcha in sina affärsidéer för något av Norrskens investerar-ben.

Vilka tips ger du till entreprenörer som vill göra samma resa som du gjorde med Klarna?
“Starta ett impactbolag. Fördelen är att de här problemen tyvärr inte kommer att försvinna i närtid. Det andra tipset är att göra det man kan för att attrahera de duktigaste människorna, vilket också blir enklare om man har ett impactbolag. Sedan i tider som dessa så behöver man se till att ha en så lång runway som möjligt och vara försiktig med varje krona. Det kan ta lång tid innan impactfonderna börjar placera pengar igen. Då behöver man hålla ut så länge man kan.” 

Vad ska en entreprenör tänka på när de pitchar för dig?
“Många investerare får många förfrågningar så det är viktigt att hålla sig kort och koncist. Prata gärna i punktform och se till att hålla dig till 60-80 sekunder. Allt vi gör är impact så att lyfta fram hur ens idé kan göra skillnad är också viktigt.”

Vad ska man absolut inte göra?
“Det här med telefonen. Jag förstår att många är upptagna och hela tiden behöver göra något. Men att hålla på med den eller att det ska ringa till som att man inte har något att göra när man är i ett möte. För mig skapar det bara irritation.”

Någon gång så hoppas jag att bolag beskattas för negativa externaliteter

Så tänk på det om du någonsin kliver in i Niklas Adalberths egna draknäste med en pitch.

Förlåt. Det var ett taffligt sätt att jobba in ytterligare ett mytologiskt väsen. 

Det här var inte riktigt en saga ändå. I så fall hade det bara återstått att berätta ett lyckligt slut, ett där de elaka blir snälla.

Det slutet fick fyraåringen aldrig höra. Men kanske får han chansen att uppleva den – det tror i alla fall pappa.

"Jag vet inte om det är om fem eller 50 år, men någon gång så hoppas jag att bolag beskattas för negativa externaliteter, så att det inte blir värt det. Vi är inte där i dag riktigt – men i framtiden hoppas jag att alla bolag bidrar positivt till samhälle och planet."

Läs mer: Han har byggt Polarium till över två miljarder – "Jag har fått lära mig att tro på mig själv"