Northvolts konkurs lämnade ett stort tomrum i svensk industri. Men för Mahmood Alemrajabi, som byggt upp batterijättens återvinningsdel Revolt, var det också djupt personligt.
Nu har han och tre andra tidigare Northvolt-chefer köpt loss tekniken de själva utvecklat, inklusive en patentportfölj och ett forskningscenter i Västerås, och startat det nya bolaget Refinyx. Affären görs med Lyten, det amerikanska bolag som köpt Northvolts konkursbo.
Med som finansiär är Qarlbo Energy, som ägs av EQT-grundaren Conni Jonsson och hans familj.
"För mig var det extremt emotionellt när Northvolts gick i konkurs. Vi hade byggt de mest fantastiska plattformarna. När det hände tänkte jag, hur kan vi fortsätta? Hur kan vi uppnå den oändliga missionen? Där började motivationen", säger Mahmood Alemrajabi, vd och medgrundare för Refinyx, till Impact Loop.
Att nu få chansen att driva verksamheten vidare i egen regi är därför en personlig revansch.
"Det känns fantastiskt att kunna fortsätta. Vi har byggt den här kompetensen. Det var inte det bästa slutet, men det har gett oss energi och motivationen att bygga på det. Det är en känsla som vi aldrig förlorat."
Lärdomarna från Northvolt-tiden
En av de viktigaste lärdomarna från Northvolt-tiden handlar om fokus och när det är rätt läge att skala upp. Refinyx strategi skiljer sig markant från den gamla arbetsgivarens. Istället för att själva bygga och driva stora anläggningar ska bolaget agera som en teknik- och lösningsleverantör till andra industriella partners. Det kan handla om allt från licensiering av tekniken till att leverera kompletta, nyckelfärdiga lösningar.
Mahmood Alemrajabi menar att erfarenheterna är en tillgång.
"I allt vi gör finns det lärande. Att förstå när det är dags att växa och när det är dags att fokusera på rätt problem, det är allt vi är beredda på nu."
Är Northvolt-namnet en tillgång eller en belastning när ni träffar kunder och investerare?
"Nej, det är absolut något att vara stolt över."
Så fungerar tekniken
Under sitt första verksamhetsår, som omfattade nio månader, omsatte Refinyx 1,9 miljoner kronor och gick med en vinst på 133 000 kronor efter skatt, visar bokslutet som Impact Loop har läst. Intäkter kom från genomförbarhetsstudier, ingenjörstjänster och rådgivning till industriella partners.
Refinyx teknik, som utvecklats under flera år, kan återvinna över 97 procent av material som nickel, kobolt och litium till så kallad batterikvalitet – redo att användas i nya batterier.
Processen är, enligt Mahmood Alemrajabi och till skillnad från många konkurrenters, helt fri från lösningsmedel vilket utöver klimatnytta ger avsevärt lägre drifts- och investeringskostnader.
Dessutom har tekniken nått den högsta mognadsgraden, kallad TRL 9, vilket innebär att den redan är kommersialiserad och validerad i en fungerande industriell anläggning.
"Den största skillnaden mellan oss och andra är att vår teknologi är beprövad på industriell nivå. Vi är inte bara ett annat företag som har en cool process. Vi har byggt en anläggning som har fungerat bra. Vi har levererat produkten på de specifikationer som industrin behöver", säger han.
Energiförbrukningen hålls nere genom att processvärmen återvinns internt, och till skillnad från många konkurrenter skapas inget avfall till soptippen – alla biprodukter förädlas eller återanvänds i andra industrier.
Planen framåt
De tilltänkta kunderna är stora aktörer inom gruv-, metall-, kemi- och batteriindustrin. Samtal pågår med spelare i USA, Europa och Indien enligt vd:n.
Ambitionerna sträcker sig längre än till bara batterier. Tekniken är utformad för att förädla kritiska material brett – allt från gödselmedel till specialprodukter för halvledarindustrin.
"Vår mission och vart vi tar teknologin ligger mycket längre in i den kritiska materialsektorn. Batteriåtervinning är bara ett avsnitt av det vi har börjat med", säger Mahmood Alemrajabi.
EU har ett mål om att 25 procent av de strategiska råvarorna ska komma från återvinning 2030.
"Investeringarna räcker helt enkelt inte till för att nå det målet. Det är långsökt att tro att återvinning ska täcka behovet redan till 2030. För batterier finns det kanske ett hopp, men för andra kritiska material ligger Europa långt efter."
Även om den europeiska batteriindustrin har haft det tufft menar han att behovet av återvinning bara kommer att öka. Däremot ser han inte nödvändigtvis en framtid där enorma återvinningsfabriker ligger just i Sverige. Logistiken talar för att anläggningarna bör byggas där batterierna finns.
"För oss har Sverige varit en fantastisk plats för att bygga upp kunskapen och teknologin. Att kunna visa en rejäl industriell storlek i Sverige och ha ett stöd för att visa det, och sedan ta det industriella kunnandet till hela världen – där ligger vår mission", säger Mahmood Alemrajabi.