EU storsatsar på försvaret – vad betyder det för impact-bolagen?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen la i veckan fram en ambitiös plan för att stärka Europas militära och försvarsmässiga infrastruktur. Under namnet "ReArm Europe" ska planen mobilisera både offentliga och privata pengar för att göra Europa mer självständigt och bättre kunna stödja Ukraina.

Runt 9 000 miljarder kronor skulle teoretiskt kunna användas via olika EU-fonder, nationella budgetar, kapitalmarknadslån och privata investeringar för projektet.

Bakgrunden är förstås det tillfälligt stoppade stödet till Ukraina från USA och oron i Europa över USA:s förändrade relation med Ryssland.

"Europa står inför en tydlig och aktuell fara i en omfattning som ingen av oss har sett under vår vuxna livstid", sa Ursula von der Leyen i samband med att planen presenterades.

"Dubbla användningsområden" växer inom impact

Detta är inte den första stora finansieringsplanen som EU har lanserat på senare år. NextGenerationEU-paketet, som kom efter covid-pandemin för att hjälpa länder att återhämta sig, låg också på 9 000 miljarder kronor.

Mycket av de pengarna har hamnat i nationella offentliga fonder som används för sociala och miljömässiga fördelar. I Spanien gav till exempel NextGenerationEU visst stöd till en ambitiös miljardplan för att öka klimat- och sociala investeringar i regionen.

Ur ett impact-perspektiv ger ReArm Europe-planen dock en lite mer blandad bild:

Å ena sidan kommer ökade utgifter för utveckling och tillverkning att skapa jobb, vilket i sig är en social fördel, även om det ligger lite utanför det traditionella "impact"-området.

Fokuset på försvarsinnovation i ReArm Europe-planen har viss potential för civil användning av ny och disruptiv teknik, varav mycket utvecklas för så kallad "dubbel användning" (det vill säga militära och civila användningsområden) och skulle kunna användas för impact-projekt.

Till exempel skulle satsningar på AI- och datadriven backend-processer kunna användas för storskaliga miljöprojekt, och deeptech-bolag kan dra nytta av grundläggande hård- och mjukvaruutveckling som kan produceras.

Ett skifte från klimatet?

Å andra sidan är försvarsindustrin välkänt en stor klimatbov, och om säkerhet tar fokus från klimatet är det fullt möjligt att ReArm Europe kan leda till ett större koldioxidavtryck.

En rapport beställd av EU-parlamentet i slutet av 2024 som undersökte ökade försvarsutgifter i EU lyfte dock fram några områden där en sådan uppbyggnad kan bidra till att minska den påverkan.

Rapporten antyder att ökat samarbete inom EU kring försvarsinfrastruktur, med tillhörande gemensamt underhåll och upphandling, skulle kunna minska en hel del avfall och redundanta processer, göra processen mer effektiv och mindre resurs- och koldioxidintensiv. Ökat samarbete och samverkan kan också förlänga livslängden för försvarsutrustning, vilket innebär mindre svinn vid byte av system.

Så kan impact-bolag dra nytta av planen

Med detta i åtanke kan impact-bolag som jobbar med renare industriell produktion och tillverkning dra nytta av kontrakt inom ReArm Europe-planen. Lättnaderna på tak för offentliga utgifter och skulder som en del av planen kan också ge en fördel för andra bolag inom den ekologiska omställningen genom att frigöra offentliga utgifter generellt.

Men det beror förstås på hur öppensinniga de som håller i börsen kommer att vara när de överväger investeringar som är utformade för att främja Europas framtid.

Fattiga länder kan påverkas negativt

Det finns dock en tydligt negativ punkt att avsluta med när det gäller global påverkan. Enligt tidningen Bloomberg omdirigeras europeiska fonder för global utveckling – varav mycket var öronmärkt för klimatanpassning och begränsning i fattigare länder – till nationella försvarsbudgetar.

Så även om ReArm Europe kan ha viss potential för impact-projekt i Europa, verkar det troligt att förskjutningen mot ett säkerhetsfokus som planen signalerar kan innebära att världens fattigaste får klara sig med ännu mindre hjälp.