Impact-svepet: 35 000 träd i Malmö ska scannas – och är klimatbonus till byggföretag en bra idé?

Hur mår 35 000 träd i Malmö? Det ska ungerskt techbolag ta reda på

3D-scanning och AI-teknologi ska underlätta för Malmö stad att ta hand om trädbeståndet. 

Kommunen har tecknat avtal med konsultföretaget Trädkontoret som ska kartlägga samtliga gatuträd i staden med hjälp av teknologi från det ungerska bolaget Greehill.

Under tre veckors tid kommer en bil med laserskanner och 360-kamera att åka runt och skanna av de 35 000 berörda träden. 

Sedan kommer den insamlade datan att bearbetas med hjälp av AI för att ta fram information om varje träd. Det handlar bland annat om art, placering och andra värden som har betydelse för ekosystemet.

“Det kommer att spara oss mycket tid och pengar att ha all information tillgänglig. För att ta ett exempel: ekonomisk värdering är idag en tjänst som vi måste beställa varje gång träd behöver fällas på grund av byggnation eller när någon utan lov fällt ett träd som tillhör staden. Här får vi värdet direkt”, säger Maria Vallerborn, landskapsingenjör på Malmö stad.

Informationen väntas även underlätta för kommunen att bland annat tidigt bedöma var det behövs beskärningar och nya planeringar. 

Greehill, som grundades av Gabor Goertz och Gyula Fekete, har kontor i bland annat Singapore, Paris och San Fransico. Bolagets analystjänster har bland annat fått FN:s WSIS-pris.

Bonus till byggentreprenörer kan sänka klimatpåverkan, enligt ny rapport

"What you measure is what you get" sägs det ju som bekant. Och när kraven ökar på att byggnaders klimatpåverkan ska minskas, behöver det också spegla upphandlingarna.

Det visar en ny rapport från byggbolaget NCC som finansierats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.

Att inkludera klimatpåverkan i själva upphandlingen är det som bedöms ha störst möjlighet att påverka, skriver man i rapporten. Gärna i kombination med en bonus till entreprenören om klimatpåverkan ytterligare minskas innan överlämning av byggnaden.

På detta sätt tror man att entreprenören tvingas göra kloka och medvetna val längs hela byggprojektets gång, för att minska byggnadens klimatpåverkan.

Man lyfter också fram två konkreta åtgärder i just upphandlingarna:

• Kravformuleringar behöver ändras så att de i huvudsak pekar på funktionskrav, istället för tekniska lösningar och material.
  
• Men i de fall där specifika material, trots allt kravställs, så ska det kompletteras med en formulering om likvärdighet där även klimataspekten ingår som utvärderingsparameter.

Rapporten kommer av att utredningar visat att de största utsläppen av växthusgaser från en byggnad uppstår i just byggskedet där materialen står för den största andelen.