"Drill, baby drill", Trumps mantra om att satsa på fossila bränslen och billigare energi när han blev återvald, blev en dyr läxa för den sittande presidenten.
I valrörelsen 2024 lovade han att halvera priset på energi och el och att få ner bensinpriset under 2 dollar per gallon. På valdagen låg snittpriset på bensin på 4,15 dollar per gallon.
De stigande energikostnaderna – inte minst efter Irankriget och störningarna i Hormuzsundet – visade hur sårbart beroendet av fossila bränslen är. Samtidigt gjorde de ren energi till en plånboksfråga, inte bara en klimatfråga.
Det syntes även i vallokalerna i det amerikanska mellanårsvalet. Enligt NBC:s vallokalsundersökning var ekonomin den viktigaste frågan för 39 procent av väljarna, och 86 procent oroade sig för priset på el, vatten och värme. I undersökningen uppgav 62 procent att de höll Trump ansvarig för de höga priserna.
När Demokraterna nu vann storseger i mellanårsvalen, och får majoritet i representanthuset och senaten, skickade väljarna alltså en tydlig signal.
När Demokraterna nu vann storseger skickade väljarna en tydlig signal
Men en signal är inte samma sak som ny politik.
The Inflation Reduction Act antogs 2022 under president Joe Biden och var den största federala klimatsatsningen i USA:s historia – hundratals miljarder dollar i stöd och skattelättnader för förnybar energi, elbilar, batterier, energieffektivisering och amerikansk tillverkning.
Under Trump har lagen urholkats kraftigt, bland annat genom slopade skattelättnader för elbilar och minskade stöd till sol- och vindkraft.
En analys från Climate Program Portal i mars 2026 uppskattade att administrationen stoppat omkring 57,3 miljarder dollar i klimatrelaterade bidrag och lån – en siffra som i och för sig omfattar fler program än enbart IRA.
Segern ger nu Demokraterna tillgång till flera nya verktyg. Dels kan de rösta ner republikanska förslag om fler nedskärningar i klimatstöden och granska hur Trumpadministrationen hanterat klimatfinansieringen.
De kan också lägga fram förslag om att återinföra stöd till förnybar energi och elbilar.
Vad de däremot inte kan göra är att driva igenom ny lagstiftning på egen hand. Trump kommer fortfarande kunna lägga in veto mot lagförslag – och för att köra över ett presidentveto krävs två tredjedelars majoritet i både representanthuset och senaten. Så stor majoritet har inte Demokraterna.
En comeback för klimatstöden kräver därför antingen att Trump går med på en kompromiss, eller att tillräckligt många republikaner röstar med demokraterna. Valet har flyttat maktbalansen kraftigt – men inte tillräckligt för att återställa Bidens klimatpolitik.
Det är skillnaden mellan ett golv och ett lyft. Maktskiftet innebär att det som ännu finns kvar blir svårare att plocka bort. Det som försvunnit kommer nödvändigtvis inte tillbaka.
Maktskiftet innebär att det som ännu finns kvar blir svårare att plocka bort
För svenska impact-bolag som funderar på att korsa Atlanten ändras kalkylen alltså av att risken minskar, inte nödvändigtvis att stöden kommer tillbaka. Och under de kommande två åren kan vi nog förvänta oss att den federala politiken blir svårare att styra – åt båda hållen.
Att den sittande presidentens parti förlorar i ett mellanårsval är dock snarare regel än undantag. Barack Obamas demokrater förlorade representanthuset 2010 och senaten 2014. Republikanerna tappade representanthuset under Donald Trumps första mandatperiod 2018.
Men årets val sticker ändå ut, framförallt att republikanerna förlorat kontrollen över båda kamrarna samtidigt och omfattningen av Demokraternas framgångar i senaten – inklusive vinster i flera delstater som Trump vann 2024.
Frågan är om missnöjet håller i sig till presidentvalet 2028. Först då kan golvet bli ett lyft.