Kista tar revansch efter jättarnas flykt – ska bli deeptech-hubb: ”Ser en helt ny typ av bolag”

Kista har sällan prisats för sin varma stadsplanering. Tjusiga kontor i glas och metall blandas med outnyttjade stentorg, så när it-folket åkt hem för kvällen finns inte mycket annat kvar.

Detta har bidragit till en upplevd otrygghet som gjort att flera bolag lämnat stadsdelen under de senaste åren, bland annat Microsoft, CGI, Fujitsu – och nu senast IBM. Till och med flaggskeppet Ericsson har bantat sina kvadratmetrar för att jobba smartare.

Men flyttlasset göra att stadsdelen är redo för något nytt?

Nytt ekosystem kan ta plats

Karin Bengtsson är vd för Kista Science City, en techhubb som grundades efter bildandet av stiftelsen Electrum för 40 år sedan. Kista öppnade portarna för en av Sveriges första science parks, i ett på den tiden unikt samarbete mellan ABB, Ericsson, KTH och Stockholms stad.

Syftet, då som nu, var att jobba ihop för att driva teknikutveckling och talangförsörjning inom it-sektorn, samt accelerera forskning och innovation. Inkubatorn Sting är systerbolag till Kista Science City.

"Självklart är det tråkigt att bolag flyttar härifrån," säger Karin Bengtsson till Impact Loop.

"Men ett ekosystem behöver alltid utvecklas och förnyas. Vi har haft de digitala bolagen här, och nu ser vi en helt ny typ av deeptech-bolag som flyttar in istället. Vi har ett intressant momentum att bygga vidare på."

Tillbaka till rötterna

På sätt och vis kan man säga att Kista backat tillbaka till sina rötter under det senaste året. Som kluster med närhet till forskning, talang och labbmiljöer finns det en grogrund för nästa generation bolag att ta plats.

"Sverige har alltid varit bra på forskning, och att bygga bolag. Men kombinationen har det varit svårare med. Vi behöver bli bättre på att kommersialisera forskning, och då behövs den här typen av fysiska platser."

Men exakt varför är det viktigt? Karin Bengtsson poängterar att det är de forskningsbaserade bolagen som verkligen kan bidra till transformation.

"Det handlar bland annat om att hitta lösningar som kan snabba på den gröna omställningen, där teknikutveckling är en viktig pusselbit."

Nytändningen inom Kista Science City har skapat ett ökat fokus på industrier som rör sig nära frågor kring resiliens och motståndskraft. Telekom finns kvar som viktig grundbult med Ericsson, men annars har sektorn till stor del kompletterats med bolag inom halvledare, cybersäkerhet, defensetech, energi och rymdforskning.

"I dag får vi in bolag i uppskalningsfasen, som har behov av labb, prototypmöjligheter och närhet till forskningen."

Finns det någon konkret impactfilosofi bakom den nya Kista-strategin? Karin Bengtsson menar att det indirekt handlar mycket om impactfrågor, även om det inte alltid uttalas.

"Rymdindustrin är ett bra exempel där utvecklingen av satellitdata är viktigt för hållbarhetsarbetet på jorden. Samtidigt är försvarsteknik, resiliens och cybersäkerhet förutsättningar för impact, särskilt om man jobbar med samhällskritiska teknologier som energi och telekom."

Internationalisering allt viktigare

Arash Sangari har lång erfarenhet inom det svenska innovationsekosystemet, både som entreprenör och på investerarsidan. Han ansvarade tidigare för initiativet Startup Sweden på Tillväxtverket. I dag arbetar han med uppskalningsfrågor inom Kista Science City, bland annat med internationalisering av deeptechbolag till marknader som Tyskland och Storbritannien.

"Det kan ta lång tid för den här typen av bolag att komma till marknad, så vårt uppdrag är att förkorta ledtiderna. Vi förenklar kontaktvägarna och försöker ge bolagen vad de behöver för att lyckas", säger han.

Ett konkret exempel är Access UK, där 10 utvalda bolag – inte bara från Kista − inom kort ska genomgå ett kostnadsfritt program tillsammans med Storbritanniens handelsdepartement och svenska handelskammaren i London. Workshops blandas med möten med potentiella kunder, investerare och partners. Med på resan är bland annat impactbolagen Cemvision, Greeniron och Clean Motion.

"Många deeptechbolag har svårt att ens förklara vad de gör, så det finns stor potential i att vässa sin kommunikation och skapa viktiga kontakter. Tre dagar i det här sammanhanget kan bespara bolagen ett halvår av misstag", avslutar Arash Sangari.