Klimatministern: "2025 förväntar vi oss att utsläppen går ner igen”

I en intervju med journalisten Maeve Campbell på Techarena argumenterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari – inte särskilt oväntat – för att marknadskrafter kan vara en nyckel i klimatomställningen.

"Jag tror att vi nästan kan utnyttja eller manipulera det kapitalistiska systemet att arbeta till vår fördel när det gäller klimatet," sa hon.

Omorganisation

En av de stora förändringarna i den nuvarande regeringens klimatarbete är att klimatportföljen har flyttats in under det nya Klimat- och näringsdepartementet.

Enligt Romina Pourmokhtari är detta ett strategiskt drag för att göra klimatomställningen till en integrerad del av Sveriges ekonomiska planering.

"Vi ville skapa ett nytt departement där både jag och energi- och näringsministern arbetar tillsammans. Detta innebär att båda sidor måste vara överens innan förslag läggs fram," sa hon på Techarena.

Hon menar att den tidigare strukturen, där miljödepartementet ofta hamnade i långdragna förhandlingar med näringsdepartementet, var ineffektiv.

Negativa utsläpp i fokus

Sverige siktar på att nå nettonollutsläpp senast 2045, med målet att därefter uppnå negativa nettoutsläpp. Romina Pourmokhtari sa på Techarena att arbetet med negativa utsläpp inte bara handlar om koldioxidavskiljning och lagring (CCS).

"Det handlar inte bara om CCS utan mycket om kol som vi kan ha i våra varor och skogsbruk”, sa hon och tillade att tekniska lösningar som CCS bör ses som ett komplement till, inte en ersättning för, traditionellt utsläppsminskande arbete.

Hon tog även upp svenska impact-bolag som exempel på de som ska bidra till minskade utsläpp.

"Vi har också innovation som en viktig del –jag är till exempel trött på att alltid nämna cementproduktion som exempel på bolag med stora utsläpp, för kanske kommer bolagen som jobbar med grön cement i Sverige att lyckas.”

Balans mellan reglering och avreglering

På frågan om hur en mer radikal klimatpolitik skulle se ut, sa Romina Pourmokhtari att hon tror på både reglering och avreglering.

För näringslivet innebär det en möjlighet att ta en aktiv roll i klimatomställningen, där rätt incitament och regelverk kan skapa nya affärsmöjligheter samtidigt som utsläppen minskar.

"Jag tror att regeringens skapande av klimatomställning handlar lika mycket om att vara invasiv som att kliva åt sidan och röja väg för politik och reglering", sa hon.

Kortsiktiga ökningar – långsiktig minskning

En kraftig kritik mot regeringens klimatpolitik har varit att Sveriges utsläpp har ökat. Romina Pourmokhtari erkände att så var fallet, men menade att det är en del av ett större mönster som ofta setts i samband med ekonomisk återhämtning.

"2024 är året där våra utsläpp ökade. 2023 sänktes de, och 2025 förväntar vi oss att de går ner igen på grund av klimatpolitik som antagits av regeringen", sa hon.