Små kärnkraftverk får grönt ljus av klimatministern: "Viktigt komplement"

När kärnkraftuppstickaren Blykalla bjöd in branschen till ett event i onsdags med frågeställningen “Hur Sverige kan bli en kärnkraftnation igen?”, kunde platsen inte varit bättre vald.

Drygt 25 meter ner i marken i KTH:s reaktorhall där Sveriges första kärnkraftreaktor en gång huserade kan känslan mellan betongväggarna inte beskrivas som något annat än bubblande positiv. Det för att det omtvistade energislaget minst sagt är på något av en frammarsch.

Sedan ett tjugotal länder, där Sverige ingår, slöt ett avtal på klimattoppmötet Cop28 om att storskaligt utveckla ny kärnkraft är signalen till energijättar och innovativa kärnkraftsbolag tydlig – det är dags att växla upp.

En slutsats som även klimatminister Romina Pourmokhtari (L) förmedlade i sitt inledningstal där ministern konstaterade att hon såg utbyggnaden av ny kärnkraft som en av de viktigaste frågor regeringen har på sitt bord.

"Ny och utbyggd kärnkraft kan nu bli verklighet. Mitt jobb är att ge förutsättningar för att det kan ske, så att vi klarar klimatomställningen på riktigt", sa hon på scenen.

Det ger en ökad flexibilitet i elsystemet när de kan placeras ut

Små modulär reaktorer viktiga

Hon belyste även vikten av ny innovativ kärnkraftsteknik som Blykallas vid sidan av den storskaliga reaktortekniken, för att Sverige ska lyckas bygga ut och ställa om kraftsystemet som planerat.

“För att fördubbla vårt kraftsystem till 2045 är kärnkraftsutbyggnaden viktig. Nu ser vi innovativa satsningar på små modulära reaktioner, vilket är ett viktigt komplement till stora reaktorer i den nya svenska kärnkraftsutbyggnaden. Det ger en ökad flexibilitet i elsystemet när de kan placeras ut som vi inte kan vara utan."

Det jag inte tycker man har sprungit på lika mycket är hur man ska få nästa våg av teknik på plats

Att regeringen nu så tydligt markerar att man vill bygga ut kärnkraftsektorn är något som Jacob Stedman, vd för Blykalla konstaterar är viktigt för branschen. Som exempel pekar han på att regeringen nu utsett Carl Berglöf till ny kärnkraftsamordnare för att leda Sveriges väg inom energislaget framåt. Samtidigt efterlyser han än mer riktat fokus mot ny innovativ reaktorteknik.

“Det är väldigt tydligt vad regeringen vill och jag tycker de gör rätt saker för att bygga kärnkraft med nuvarande teknik. Den saken jag inte tycker man ännu har sprungit på lika mycket är hur man ska få nästa våg av teknik på plats. Det blir lätt diskussion om ytterligare forskning, men när jag ser på innovation så ser jag mer ett behov av finansiering av demo-reaktorer där vi kan testa ny teknik. Jag anser att det fortsatt finns en lucka i Sverige för att stödja ambitiösa demonstrationsprojekt”

"Vi kommer behöva alla typer"

På plats fanns inte bara företrädare för ny innovativ kärnkraftsteknik utan också  energijättar som Uniper, Fortum och Vattenfall. De som till stor del inriktar sig på större reaktorprojekt som vår befintliga kärnkraftsflotta var dock tydliga med vikten av ny innovativ teknik, och konstaerade samstämigt att de nu tittar skarpt på teknik kring små modulära reaktorer, som de som Blykalla utvecklar.

“Vi tittar både på stora reaktorer liksom mindre, modulära framåt. Jag tycker det är tydligt att vi kommer behöva alla typer, sa Desirée Comstedt, affärsutvecklingschef på Vattenfall.

Att de stora energijättarna nu rör sig så snabbt mot integrering av mindre modulära reaktorer är något som Jacob Stedman pekar på som en tydlig faktor för teknikens framtid.

“Ska man kunna bygga ny kärnkraft på så marknadsmässiga villkor som möjligt så är det svårt för enskilda elbolag, även om de är stora, att bygga konventionell stor kärnkraft. Det måste nästan till att en regering gör det. Det är skillnad på 5 eller 50 miljarder och då blir små modulära reaktorer attraktiva.”

En första reaktor 2026

För Blykallas del står bolaget nu redo att ta nästa steg. Enligt vd Jacob Stedman tar man kliver man nu bort från att vara ett forskningsprojekt till att bli ett demonstationsprojekt där tekniken ska visas upp och valideras.

“Nu vill vi sätta spaden i marken och bygga en testreaktor i Oskarshamn som vi beräknar kan vara klar under 2026, förutsatt att finansieringen är på plats", säger han.

Som Impact Loop tidigare har rapporterat så stängde Blykalla en delrunda i december förra året, vilket gav bolaget runt 33 miljoner kronor. Nu bekräftar Jacob Stedman att man är i slutskedet för att stänga hela rundan.

“Vi har tekniskt sätt gjort delstängningar tidigare men nu är vi nära att stänga hela rundan."

Samtidigt uppger han att Blykalla kommer ta in ytterligare kapital framåt.

“Att bygga testreaktorn kommer att kosta mycket pengar så det kommer delvis finansieras separat utöver Blykallas egen finansiering. Vi tittar på olika lösningar för olika aktörer att vara med i finansieringen av testreaktorn.

‍Så det blir en egen runda där det kan landa i samarbetspartners och liknande?

“Ja det här blir en så stor grej att vi inte ensamma kan rå på det. Vi måste ha med oss andra aktörer som vill att den här testreaktorn ska byggas.”

Just frågan om finansiering av kärnkraft har tidigare till viss del varit kontroversiell där fonder och investeringsbolag haft policys emot. Det är något som Jacob Stedman tror kommer att svänga snabbt de kommande åren.

“Jag tror det av två skäl. Dels det politiska klimatet där kärnkraft nu är en del av EU:s taxonomi vilket är en enorm förändring för många fonder. Sen tror jag också att i takt med att bolag som vi visar att tekniken funkar så kommer risknivån sänkas. Då kommer fonder och investeringsbolag som är i lite senare tillväxtfaser känna att det här är något de kan investera i. Det kommer vara ett större flöde av kapital in i sektorn de kommande åren.”