Behöver vi kunna läsa i AI-eran? Frågan kom från en svensk AI-forskare och jag blev minst sagt ställd.
Men frågan var seriös. AI kan ju redan läsa åt oss, sammanfatta texter och svara på våra frågor under dygnets alla vakna timmar. Varför skulle vi slösa tid på att dechiffrera svarta tecken på vit bakgrund, när algoritmer gör det snabbare och bättre för varje dag som går?
Samtidigt som vi diskuterar AI:s möjligheter, utmaningar och nationella strategier kämpar svenska skolor med en helt annan verklighet: 25 procent av svenska barn lämnar grundskolan utan grundläggande läsförmåga. En fjärdedel av nästa generation saknar alltså det fundamentala verktyget för att delta i demokratin.
25 procent av svenska barn lämnar skolan utan grundläggande läsförmåga.
Det är ingen tillfällighet att auktoritära ledare går efter journalister och lärare. Läsning är makt. Den som kan läsa kan ifrågasätta, gräva djupare, upptäcka motsägelser – helt enkelt sitta i förarsätet. Den som inte kan, blir beroende av andras tolkningar.
Tänk dig ett samhälle där majoriteten läser genom olika AI-filter. Där sanningar förmedlas av algoritmer programmerade av företag vars affärsmodeller bygger på att hålla oss engagerade, inte informerade. Där komplexitet reduceras till "soundbites" och nyanser försvinner i jakten på snabba klick. Vi är redan där.
Debatten gröps ur. Uppmärksamhetsspannet krymper. Människor läser rubriker men hoppar över innehållet, delar åsikter utan att ha läst källan, om det nu finns en sådan?
Människor läser rubriker men hoppar över innehållet
Läsning handlar inte bara om att avkoda ord. Det handlar om att bygga koncentrationsförmåga, kritiskt tänkande och empati.
När vi läser en roman tränar vi vår förmåga att förstå andra människors perspektiv. När vi läser nyheter utvecklar vi över tid vår känsla för vad som är rimligt och trovärdigt. Dessa förmågor blir avgörande i den AI-era vi befinner oss i. Vi behöver nyfikna människor som kan ställa komplexa frågor till maskinerna, som förstår när vi får nonsenssvar, som kan värdera källor och upptäcka manipulation.
Sverige måste våga satsa på läsning som om demokratin hängde på det, för det gör den. Det betyder mindre skärmtid, mer faktisk läsning, mer högläsning hemma, och ett utbildningssystem och samhälle som prioriterar djup framför yta.
AI kan hjälpa oss att bli bättre läsare, inte ersätta läsandet. Tekniken kan anpassa texter till olika nivåer, förklara svåra ord och öppna upp litteratur för fler.
Men vi måste behålla den grundläggande kapaciteten att tänka själva.
Forskarens fråga var egentligen inte om vi kan sluta läsa, utan om vi vill det.
För den som inte kan läsa blir aldrig fri, oavsett hur smart tekniken blir.
Malin Cumzelius, grundare av Läskvarten och kommunikationsrådgivare