För hållbarhets- och energiinvesterare är det en ödesfråga att ny forskning på området når marknaden. Deeptech-bolag kräver inte bara stora resurser i form av pengar, de bygger som regel på helt ny teknik där forskning spelar en avgörande roll.
Men en stor del av den nya forskningen når aldrig rätt målgrupp.
Enligt rapporten "Steget ut ur labbet", som baseras på intervjuer med åtta forskningsentreprenörer samt en analys av nära 30 000 forsknings- och innovationsprojekt under åren 2020–2025, gick bara en dryg fjärdedel av det totala forskningsstödet på 126 miljarder kronor till företag.
Kulturkrockar och "byrålådsfällan"
Unga startups tilldelades futtiga 11 procent av de företagsriktade medlen, och då oftast i form av splittrade småbidrag. Det här är ett allvarligt problem för en nation med höga innovativa ambitioner.
"Vi bedriver forskning i världsklass, men saknar en genomtänkt struktur för hur bolagen ska utvecklas utanför akademin" säger Oscar P. Ridell, grundare av Ymner och rapportens författare, i en kommentar.
Rapporten pekar också på en djupgående kulturkrock mellan akademin och näringslivet. Forskare tränas i akademisk försiktighet, medan investerare kräver en säljande berättelse om problem och marknad. Att gå från expert till nybörjar-entreprenör innebär en stor mental omställning vilket ofta försvårar steget.
Tre akuta åtgärder för förändring
Rapportförfattarna föreslår tre konkreta reformer för att bryta mönstret:
- Tvärfunktionella team: Forskare ska inte behöva bli affärsutvecklare. Det krävs tydliga incitament för att tidigt para ihop forskningsprojekt med extern affärskompetens.
- Fysisk infrastruktur: Det måste skapas fler delade labb- och testmiljöer utanför lärosätena där unga bolag kan skala upp sin teknik kostnadseffektivt.
- Anpassad finansiering: Bidragssystemet måste styras om från korta, splittrade småbidrag till långsiktiga strukturer som överbryggar det kritiska gapet mellan offentligt stöd och privat riskkapital.
FAKTA/Fler siffror ur rapporten
Lärosäten fick 73 procent (92 miljarder) av totalt 126 miljarder kronor under 2020-2025. Företag delade på 27 procent (34 miljarder).
Startups yngre än 5 år fick snittbidrag på 1,7 miljioner kronor – etablerade småbolag äldre än 15 år fick i snitt 5 miljoner kronor.
Företag i Västra Götaland (30 procent), Stockholm (20 procent) och Norrbotten (10 procent) tog två tredjedelar av alla innovationsmedel till företag.
Män fick 68 procent av forskningsmedlen och söker patent dubbelt så ofta som kvinnliga STEM-doktorer, trots forskning på samma frontlinjenivå.