Livsviktiga men komplexa – är detta nästa våg av bolag som lockar riskkapital?

Artikeln har uppdaterats med färska siffror om storlek på investeringar den 22 oktober 2024. Den skrevs ursprungligen den 21 september 2023.

Följer man strömmen av riskkapital som slussas in i impact-sektorn är det tydligt att investerarna hittills fokuserat på de energibolag som i allt högre takt rusar mot den gröna omställningen, eller mobilitetslösningar för ett hållbart transportsystem.

Mellan 2023 och fram till juli 2024 investerades till exempel 9,1 biljoner dollar (motsvarande 96 biljoner kronor) i batterier för elfordon, visar siffror från sajten Dealroom. Biologisk mångfald däremot, det vill säga innovationer med syftet att stoppa utrotningen av arter och att återställa jordens ekosystem, lockade bara 620 miljoner dollar (motsvarande 6,5 miljarder kronor) under samma period.

Längre väg till riskkapital

Biologisk mångfald är brett och rymmer allt från övervakning och mätning av artmängd till nya innovationer för att säkra det globala matsystemet utan att utrota arter av djur och växter.

Och precis som siffrorna ovan visar: När Impact Loop talar med svenska bolag som verkar i nischen blir det tydligt att de inte alls mött lika många öppna investerardörrar som kollegor inom andra sektorer.

“Dels så tror jag att det är svårt att greppa. Men sen handlar det nog också om frågor om hur lång tid något tar och vad som är resultatet av det. Många som sitter och räknar på kronor och ören har inte kompetensen att se hur de ska få tillbaka sina pengar”, säger Johan Ljungquist, grundare av och vd på Scandinavian Aquasystems som med varumärket Gårdsfisk skapat en plattform och system för att föda upp matfisk i inom lantbruket.

Han menar att just komplexiteten som ofta omgärdar biologisk mångfald gör det svårare att presentera satsningar inom nischen kort och koncist.

Det är så mycket enklare för en investerare att greppa till exempel en entreprenör som vill bygga en app

“Det är så mycket enklare för en investerare att greppa till exempel en entreprenör som vill bygga en app, som kan säga att de når marknad inom sex månader och kan kvantifiera hur mycket de kan sälja. Vi vill ju rädda haven vilket är ett stort begrepp som innefattar att ta fram certifieringar och arbeta lobbyistiskt för att förändra regelverk så vi kan få förutsättningarna för att kunna arbeta”, säger Johan Ljungquist.

Scandinavian Aquasystems har under de tio år sedan bolaget startades tagit in runt 82 miljoner kronor. Kapitalet har primärt kommit från aktörer som redan tidigare har en stark roll och inblick i matsystemet där bolagets gårdsfisk säljs.

“Vi har jättestarka delägare som Scan, Axel Johnson-koncernen och LRF som redan tidigare hade blicken mot mat och hållbarhet. Vi har hållit på i tio år och samtidigt ser jag bolag främst inom tech som direkt får in hundratals miljoner. Det är tydligt att vi fortfarande gödslar pengar över teknik och till viss del hoppas på det bästa när det kommer till hållbarhet.”

‍Hög komplexitet en avgörande faktor

Även Krister Tham, grundare av och vd på skogsteknikbolaget Katam Technologies, bedömer att just komplexiteten kring innovationer kring biologisk mångfald är en stor anledning till att det hittills funnits ett lågt intresset från riskkapitalisterna.

“Det är svårt att kvantifiera och värdera affärsnytta enbart i biologisk mångfald, och därför är det viktigt att kroka på en annan faktor som går att greppa lättare”, säger han.

Impact Loop har tidigare rapporterat om Katam Technologies plattform som övervakar skog och möjliggör ett mer riktat skogsbruk för att öka produktionen – samtidigt som den bidrar till en mer hållbar skogsavverkning och minskar incitamenten för så kallad hyggesavverkning där stora områden avverkas snabbt och aggresivt.

“Vi har satsat på att förbättra skötseln av produktionsskog där klimatfördelarna går hand i hand med ökad produktion. Skogsbolagen vill att det ska växa mer på markerna vilket gör det enklare att sälja in affären, samtidigt som ökad tillväxt suger åt sig mer koldioxid vilket gynnar nettoutsläppet av växthusgaser”, säger Krister Tham.

Det är tydligt att vi fortfarande gödslar pengar över teknik och till viss del hoppas på det bästa när det kommer till hållbarhet

‍Lättare att se affär i andra sektorer

Hampus Jakobsson är medgrundare och partner på klimat-investeringsbolaget Pale blue dot som investerat i biologisk mångfald, bland annat i det brittiska företaget Pivotal som löser behovet att mäta satsningar på biologisk mångfald.

“Dels är biologisk mångfald generellt mer komplext att förstå, det är det ingen tvekan om. Sen om man jämför med till exempel mobilitet så är det ganska lätt att förstå vem som betalar för det och vad värdet är i dollar. Det har varit svårare att förstå när det gäller biologisk mångfald. När vi gjorde vår första investering inom fältet försökte vi förklara för andra investerare vad vi gjorde utan att lyckas. Det slutade med att vi tog hela rundan själva.”

Han betonar dock att det har skett en förändring, om än på en relativt liten skala sett till det globala riskkapital som strömmar in i startups.

När vi gjorde vår första investering inom fältet försökte vi förklara för andra investerare. Det slutade med att vi tog hela rundan själva

“Vi är fortfarande inte där att en stor private equity-fond direkt skulle säga att de fattar var dollarn ligger i ett case inom biologisk mångfald. De kommer att säga att det är viktigt och att det är en trend de tittar på, men har i dagsläget inte börjat allokera pengar till det. Det tror jag dock att de kommer göra framåt.”

‍Är det nu det vänder?

Men precis som Hampus Jakobsson är inne på så finns det tecken som tyder på att intresset ökat, och att mer kapital faktiskt kan vara på väg hit.

Förra året säkrade det brittiska bolaget NatureMetrics runt 163 miljoner kronor i en investeringsrunda där bland annat Systemiq, BNP Paribas och 2150 ingick. Totalt har bolaget som byggt ett system som DNA-testar vatten- och jordprover och därigenom kan mäta mängden arter tagit in över 422 miljoner kronor. Och på Impact Loop har vi rapporterat om flera bolag inom just biologisk mångfald som tagit in kapital i år.

Att något håller på att hända syns också i det ökande intresse som globala storföretag visar frågan i takt med att de ser påverkan av den i sin egen kärnverksamhet.

Som exempel tar Hampus Jakobsson kosmetikaindustrin som köper en sällsynt sort av växten krokus som man av pistillen framställer en viss färg. Det produktionsflödet är nu hotat på grund av den utslagning som sker av växtarten.

“Det som börjar hända är att stora globala industrier ser att de inte längre kan köpa det de brukar köpa på grund av de negativa förändringar som hotet mot biodiversiteten för med sig. Det innebär att de nu agerar och investerar stort för att mäta och säkra sina leverantörskedjor. Som en effekt av detta ser vi en ökning av antalet startups som kliver in för att lösa de här problemen, och med det börjar också investerarna möta upp.”

‍Ny lagstiftning kan förändra spelplanen

Samtidigt rullas ny och hårdare reglering och lagstiftning ut för att möta utmaningen. Målen för "Paris-avtalet för biologisk mångfald" som klubbades på FNs naturtoppmöte 2022 är att skydda 30 procent av världens land- och havsområden och att restaurera 30 procent av förstörda ekosystem till 2030.

Regleringarna är något som Krister Tham på Katam Technologies är övertygad om kommer att accelerera intresset från investerarna för bolag som arbetar med frågan om biodiversitet.

"Jag tror att det måste börja där för att vi ska se en större förändring. När regleringarna kommer igång och implementeras så kommer det att sätta fart på olika möjligheter att tjäna pengar på det här."

Läs fler nedslag av Impact Loop:

SOLCELLER: Solcellsföretagen växer så det knakar – men går fortfarande med förlust

ADAPTATION: Från supervete till väderprognoser – här är bolagen som hjälper dig att navigera i en ny, tuffare värld

FÄRJOR: Riskkapital, el-boom och bidrag – därför är allt ljus på färjan

MATSVINN: Från tyst pivotering till snabb expansion – så går det för maträddarna

MOBILITET: Inte lika vroom-vroom – bromsad tillväxt och ökade förluster hos mobility-bolagen