Ljusgårda pivoterar och rullar ut ny strategi – det ska de göra: "Har varit en dyr lärdom"

Det har varit tuffa år för många av vertikalodlarna, alltså bolag som odlar grönsaker på rad inomhus.

Ett av de mest kända är Ljusgårda, som drog igång verksamheten 2017 och som mest värderades till 1 miljard kronor.

Företaget startade i ett garage, där de med hjälp av hemmabyggda system experimenterade med vertikal odling. I dag har de en anläggning på 7 000 kvadratmeter i Tibro.

Men tittar man på bolagets räkenskaper hopar sig förlusterna. 2023 hade bolaget intäkter på 34 miljoner kronor med en förlust på 114 miljoner. Läget har lett till att bolaget nu tvingas göra om strategin.

Andreas Wilhelmsson, medgrundare och vd till Ljusgårda berättar för Impact Loop att det handlar om flera faktorer som lett fram till dagens situation:

"Tittar man globalt så nådde vi en peak och en hajp 2021 för vertikalodling. Förväntningarna var skyhöga, alla tänkte att allting skulle odlas vertikalt. Man överskattade den kortsiktiga potentialen, ungefär som med AI nu", säger han.

Tusen små problem

Bolaget åkte med i hajpen och byggde en fabrik på nio månader. Den stod klar 2021.

"Vi hade investerardialoger som byggde på tillväxt, tillväxt, tillväxt, som många startups."

Andreas Wilhelmsson beskriver utmaningarna med den nya fabriken som "tusentals små". Först 2023 var allting löst och fabriken kunde tillverka sallad i den stora skala som var tänkt från början.

"Ett exempel: I en liten pilotanläggning är det enkelt att kontrollera att varje planta får exakt en liter vatten vid bestämda tider. Men när du översätter detta till en fullskalig fabrik möter du en rad oväntade problem. Samma inställningar på vattenpumpen ger nu olika resultat eftersom längd på rör skiljer sig stort mellan odlingsrummen. Det tar tid att först identifiera och sedan lösa den typen av problem”, säger Andreas Wilhelmsson.

Men när du översätter detta till en fullskalig fabrik möter du en rad oväntade problem

Med fabriken redo stötte bolaget på ett annat problem: marknadsläget.

"Nu kör vi, kände vi. Men då hade hela det finansiella klimatet förändrats. Tidigare hade investerare velat finansiera oss 'no matter what', nu ställs högre krav".

Högre krav från investerare

Läget har fått bolaget att dra i handbromsen, göra sig av med personal och pausar nu även planerna på en andra fabrik.

"När man sitter med dagens verksamhet, ritar på en ny fabrik och jobbar med finansiering samtidigt, ser man att det inte är den bästa vägen framåt. Vi måste få det som finns i dagens bolag att funka på max innan vi tar nästa steg."

För att finansera verksamheten framåt ska man ta in 125 miljoner kronor i kapital i vår, varav 100 miljoner av dessa redan är säkrade av existerande investerargrupp, ledd av H&M-ordföranden Karl-Johan Persson genom sitt bolag Philian invest.

Värderingen skrivs ner

I samband med den nya rundan skrivs aktievärdet ner till 7 öre per aktie, vilket i praktiken innebär att befintliga ägare, inklusive grundarna Andreas Wilhelmsson och Erik Lundgren som i dag äger cirka 9 procent, förlorar sina investeringar om de inte väljer att gå med i den nya rundan.

"Det var det förslaget som fick stöd helt enkelt, där vi kunde få ihop en finansiering som var garanterad i förväg, och det som ett ägarkollektiv tyckte var den bästa vägen framåt. Det är ingen som tvingas lämna", säger Andreas Wilhelmsson och fortsätter:

"Tittar man tillbaka två år så har vi haft långa processer kring detta med kapitalrundor. Nu ville vi ha en lösning klar direkt, så att ledningen och grundarna kan fokusera mindre på att sälja aktier och mer på sallad."

Däremot föreslås samtidigt ett incitamentsprogram som kan ge ledningen rätt till 25 procent av aktierna – som ska röstas igenom på årsstämman. Tanken med det är att grundarna ska ha möjlighet att betala tillbaka de lån som de tagit när de investerat i bolaget.

På så vis kommer grundarna fortsatt äga aktier i bolaget, trots utspädningen som nämns ovan.

Siktar på matbutikernas egna märken

Men den stora förändringen i strategin handlar om varumärke. Bolaget ska enligt vd:n teckna avtal med dagligvaruhandeln – och låta dem sälja Ljusgårdas sallad under egen flagg.

Ljusgårdas egna varumärke, Supernormal Greens, finns tills vidare kvar i handeln men de kommer inte att marknadsföra det, och enligt Andreas Wihlemsson är det troligt att det upphör under 2025.

Något skarpt avtal med dagligvaruhandeln finns dock inte ännu på plats – men är nära.

"Vi har flera diskussioner kopplade till dagligvaruhandelns egna märkesvaror. Allt som vi säljer idag är under vårt varumärke, men det kommer förändras under 2025", säger Andreas Wilhelmsson och tillägger:

"Fokus ska ligga mindre på varumärke och mer på produkt. Och kopplat till det har vi behövt säga upp hela vår säljstyrka under förra året".

Bolaget har totalt sett minskat antalet anställda med 43 procent sedan 2023. Från motsvarande 79 heltidstjänster då till 45 under 2025.

"Minskningen är framförallt driven av automation där robotar tagit över arbete från människor i fabriken och det kommersiella strategiskiftet, där vi som sagt fått säga upp säljstyrkan", säger Andreas Wilhelmsson.

Pausar fabrik

Målet är att den befintliga fabriken ska nå lönsamhet under 2025, och det nya kapitalet beräknas räcka i mer än ett år. När den andra planerade fabriken ska stå klar är oklart.

"Expansionsplanerna skrotas inte, men kommer fortskrida mycket långsammare. Fokuset i närtid är att maximera affären i befintlig fabrik", säger Andreas Wilhelmsson.

Hur ska ni konkret göra för att den befintliga fabriken ska gå plus?

"Det handlar framförallt om kostnadsminskningen som kommer med att vi inte behöver lägga resurser på marknadsföring och sälj av vårt eget varumärke".

Som en annan del av räddningsplanen föreslås tidigare Cloetta-vd:n Henri de Sauvage-Nolting ta över som styrelseordförande.

Trots de tuffa tiderna för både Ljusgårda och vertikalodling i stort så tror han fortfarande på bolaget.

“Det man kunnat konstatera är att folk inte beredda att betala mycket mer för klimatsmart sallad. Och där är vi med i matchen prismässigt – vi ligger på samma nivå som importerad sallad", säger Andreas Wilhelmsson.

Så hur ska ni komma upp i den försäljningen som krävs för att vända på siffrorna?

"Våra utmaningar handlar inte om säljvolymer när vi nu öppnar för andra varumärken. Säljkår och marknadskostnader har varit en dyr lärdom".