Louise Wintzell: Jättarnas reträtt från Treetotextile säger något viktigt om vart branschen är på väg

Louise Wintzell, grundare av Hidnstock. Foto: Pressbild.
25 okt. 2026
10:24
För tio år sedan trodde Louise Wintzell att en ny svensk träfiber skulle bryta modebranschens beroende av bomull. När IKEA, H&M och Stora Enso nu lämnar just den fibern ser hon tecken på ett större skifte.

För drygt tio år sedan höll jag ett av de första materialproverna från Treetotextile (TTT) i handen, på IKEA of Sweden där jag då jobbade. TTT gör textilfiber av cellulosa från träd, alltså samma byggsten som finns i bomull, fast hämtad ur skogen istället för från odlade fält.

Vi vred och vände på fibern, testade den i olika textila produkter och kände att vi rörde vid något stort. Ett svenskt alternativ till bomull, fibern hela branschen är beroende av och som kostar enormt i vatten, mark och kemikalier.

Jag var inte ensam om att drömma stort: Utöver Ikea och H&M, som båda var med och startade Treetotextile, bestämde sig även Stora Enso för att gå in som delägare. Alla i hopp om att kunna bryta sitt beroende av bomull.

Vi hade fel, men inte på det sätt man hade kunnat tro.

För några veckor sedan kom nyheten att alla tre av de svenska jättarna lämnat över makten i bolaget till österrikiska fiberbolaget Lenzing.

Jag blev inte förvånad. Lenzing är världens kanske främsta specialist på cellulosafiber. För Treetotextile är det förmodligen bästa tänkbara hemvist. Delvis handlar det säkert om pengar, en fullskalig fabrik kostar stora summor och det är inte jättarnas kärnaffär att bygga fiberfabriker.

Men det finns en detalj värd att veta om. Lenzing genomför just nu strategin ”Grow nonwovens, reset textiles”. Man stänger fabriker, drar ner på vanlig textilfiber till kläder och växlar mot så kallade ”nonwovens”, material där fibrerna pressas samman utan att vävas och som blir allt från våtservetter till filter.

För träd-till-textil är i grunden en vidareutveckling av viskos, konstfibern av trämassa som funnits i över hundra år. Ett bättre spår, absolut, men fortfarande nyproduktion av ny råvara.

Och textil-till-textil-återvinning då? Renewcells konkurs 2024 visade brutalt att tekniken inte räcker när systemet runt den saknas, insamling, sortering, avsättning, betalningsvilja. Att tekniken nu fått nytt liv som Circulose ändrar inte den läxan.

Men titta på vart H&M:s pengar tog vägen efter Renewcell. Bara veckor efter konkursen lanserades Syre, som gör ny polyester av gamla textilier istället för av olja. Alltså inte ännu en ny fiber av ny råvara, utan fiber av det som redan producerats. Kapitalet flyttar, från jungfruligt till cirkulärt.

Kapitalet flyttar, från jungfruligt till cirkulärt

Och enligt EU:s egen avfallshierarki, som redan är lag, står ett steg ännu högre än återvinning, att förebygga och återanvända. Separat textilinsamling är krav sedan 2025, producentansvar är på väg, och sedan i somras är det förbjudet för stora företag att förstöra osålda kläder. Resell, remake, redesign, upcycling, det som redan är producerat är råvaran, inte avfallet. Tyngdpunkten flyttas mot sann cirkularitet. Varje lager av osålda kollektioner, varje container sorterad secondhand, där finns klimatnyttan och affären här och nu, utan att vänta på en fullskalig fabrik 2030.

Det som redan är producerat är råvaran, inte avfallet

Jag är förstås partisk, det är exakt den övertygelsen jag byggt mitt bolag på. Och maybe, just maybe, håller jättarna på att inse samma sak, att framtiden inte handlar om att producera nytt på ett lite bättre sätt, utan om att bygga system för det som redan finns. Om de nu omfördelar sitt fokus dit, då kan vi börja snacka hållbarhet och cirkularitet på riktigt.

Louise Wintzell är grundare och vd för HIDNstock, en digital B2B-marknadsplats för sorterad secondhand och deadstock, med tjugo års bakgrund inom textil- och möbelindustrin, bland annat på IKEA of Sweden.