Ludvig Strand: Här är vår generations största transformation

Att vara pappaledig – som jag är just nu – ger distans till det pulserande nyhetsflödet om AI och tech. Det är i dessa stunder av reflektion som vissa insikter får utrymme att växa sig starkare.

Den insikt som kanske etsat sig fast starkast i mina tankar under de senaste månaderna hemma kom från ett seminarium i Mountain View i fjol som fundamentalt förändrade mitt perspektiv:

Parallellt med AI-revolutionen har en lika genomgripande transformation tagit form – biologi har transformerats från en vetenskap till en teknologi.

Jag hade absolut hört termerna förut: bioteknik, digital biologi, syntetisk biologi. Jag hade följt AlphaFold, det största genombrottet i AI:s historia och som välförtjänt tilldelades årets Nobelpris i kemi för sina framgångar inom proteinveckning.

Men det är först i detta packade konferensrum som jag börjat ana magnituden av den förändring som har tagit fart: biologi har blivit en programmerbar plattform som inte längre växer med traditionell forskning utan med teknologins exponentiella hastighet. Precis som med AI så ser vi nya utvecklingar och innovationer nästan veckovis.

Naturens information

I hjärtat av detta ligger insikten att alla biologiska system är, i grunden, informationsprocessorer – och betydligt mer sofistikerade än våra mest avancerade datorer. Medan våra datorer arbetar med ettor och nollor, har naturen sedan dess begynnelse förfinat ett system baserat på DNA:s fyra byggstenar: A, C, T och G. Det är ett biologiskt programmeringsspråk som först nu börjar bli begripligt för oss.

Kartläggningen av människans genom 2003, med dess tre miljarder DNA-'bokstäver' är grunden till utvecklingen vi ser idag. Men det stannar inte bara vid att läsa informationen.

Programmera levande organismer

När biologisk information väl är avkodad kan vi behandla levande organismer som programmerbara system. Precis som med digital kod kan vi nu läsa, modifiera och skapa biologisk information på helt nya sätt:

"Editera kod" gör vi genom genediteringsverktyg som CRISPR

"Skriva kod" gör vi genom nya tekniker som gensyntes

"Autogenerera kod" får vi genom nya generativa AI-tekniker

Det verkligt häpnadsväckande är hastigheten i denna transformation. För tjugo år sedan kostade det tiotals miljarder kronor att kartlägga människans genom. Idag kan samma process genomföras för mindre än priset av ett par sneakers.

Denna utveckling, som beskrivs med den så kallade Carlson-kurvan, visar att biologins digitalisering faktiskt går hundra gånger snabbare än Moore's berömda lag för datorutveckling.

Särskilt spännande är hur AI-revolutionen förstärker denna transformation. De modeller som driver våra mest använda generativa AI-applikationer idag visar sig vara lika effektiva inom komplexa biologiska system:

AlphaFold använder den kända transformer-tekniken som driver ChatGPT, Gemini och Claude till att kartlägga strukturen på nästan alla kända proteiner, något som komprimerat århundraden av forskning.

Samtidigt använder årets andra Nobellpristagare i kemi, David Baker, samma typ av diffusionsteknologi som finns i Dall•E och Midjourney för att skapa bilder till att istället designa helt nya proteiner.

Generativ AI möjliggör alltså inte bara det vi ser i form av privata och kommersiella applikationer, utan skapar helt nya fält som generativ biologi.

Precis som persondatorn demokratiserade datorkraft ser vi nu hur avancerad bioteknik blir tillgänglig för startups och enskilda "biohackers" utanför de traditionella forskningsinstitutionerna.

Idag vem som helst sekvensera sitt genom och köpa CRISPR-kit online för hemmabruk. Om du funderar på att tillägna ditt garage till morgondagens biotech applikationer kan du köpa en egen DNA-syntetisator från alibaba.com för under miljonen. Konsekvenserna kan bli omvälvande.

Mer än vård

Medan bioteknikens första genombrott sker inom vården, kan bioteknik också bidra till att adressera vår tids största globala utmaningar: klimatkris, resursbrist och ohållbar industriell produktion:

Drew Endy, professor inom området på Stanford, pratar om biologi som "den ultimata distribuerade produktionsplattformen". Nya material, biobränslen och proteinkällor kan syntetiseras för att minska vårt beroende av ohållbara produktionsmetoder. Nya startups som Solugen siktar på att bygga utsläppsnegativa produktionsanläggningar för alltifrån mat till betong. McKinsey uppskattar att upp till 60 procent av allt material i vår ekonomi kan påverkas av denna nya typ av bioindustri.

Inom matsektorn kan CRISPR, till skillnad från tidigare GMO-metoder, editera grödors gener med atomisk precision och kontroll för att öka näringsinnehåll eller motståndskraft mot sjukdomar. Forskningsgrupper har redan lyckats korta ned trädens blomningstid från tio år till tre månader och förbättrat sojabönors fotosyntetiska effektivitet och avkastning med 20 procent utan ökad resursanvändning.

För investerare och entreprenörer innebär detta en ny våg av innovation. Segment som jordbruk, läkemedel, materialvetenskap och energiteknik öppnas för disruptiva aktörer.

Men lika lätt som tekniken kan göra nytta, lika komplexa frågor reser den. När vi får makten att manipulera livets kod väcks etiska frågor som är än mer komplexa än de vi möter inom AI-utvecklingen. Vem ska få tillgång till dessa verktyg? Vart går gränsen mellan vård och optimering? Hur förhindrar vi att tekniken förstärker redan existerande ojämlikheter?

Precis som AI-utvecklingen befann sig för 15 år sedan är digital biologi i sin linda. Men faktum är att biologins kod nu följer teknologins exponentiella kurva – och på samma sätt med AI finns det ingen opt-out, ingen möjlighet att ställa sig utanför utvecklingen. Som Mustafa Suleyman – en av AI-världens mest inflytelserika röster – beskriver i "The Coming Wave" så är bioteknik, vid sidan av AI, den viktigaste transformationen under vår livstid.