Lydia Graflund: Det räcker inte att prata – nu krävs investeringar i kvinnohälsa

I en värld där kvinnors rättigheter fortfarande utmanas på många fronter är det avgörande att vi lyfter fram och adresserar en av de mest grundläggande pelarna för ett jämställt samhälle: rätten till jämlik vård och hälsa.

En kvinnas hälsa påverkar inte bara henne själv utan hela samhällsstrukturen. Trots detta fortsätter systematiska skillnader att existera inom hälsovårdssystem och samhällen över hela världen.

Forskning visar att kvinnor ofta bemöts annorlunda inom sjukvården. Kvinnor får exempelvis i högre utsträckning vänta längre än män på att få diagnoser som rör smärta eller hjärtsjukdomar, trots att symtomen kan vara lika allvarliga.

Här spelar könsnormer en stor roll: det finns fortfarande en utbredd föreställning om att kvinnor överdriver sina symtom, medan män ses som mer "pålitliga" patienter. Detta leder till missade diagnoser, felaktiga behandlingar och i vissa fall livshotande konsekvenser.

Kvinnor får i högre utsträckning vänta längre än män på att få diagnoser som rör smärta eller hjärtsjukdomar

Därtill har medicinsk forskning under årtionden varit snedvriden. Långt in på 1990-talet exkluderades kvinnor ofta från kliniska studier, med motiveringen att deras hormonella variationer gjorde forskningen "komplicerad" (!).

Resultatet är att många av de behandlingar och läkemedel vi har idag baseras på forskning som utgår från manliga kroppar. Kvinnor utsätts därför ofta för onödiga risker när de behandlas med mediciner eller procedurer som inte är anpassade efter deras fysiologi, och specifika behandlingar framtagna för just kvinnans fysiologi har blivit lidande.

Detta leder oss in på en annan central aspekt, vilket är kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Tillgång till preventivmedel, säker abort och adekvat mödravård är inte bara en hälsofråga utan en fråga om autonomi och rättvisa. En fråga om jämställdhet.

Trots detta lever miljontals kvinnor i länder där dessa rättigheter är starkt begränsade eller obefintliga. Kvinnor tvingas att genomgå farliga illegala aborter eller föda under ohälsosamma förhållanden, vilket leder till onödiga dödsfall och lidande.

Den mest förekomna anledningen till att kvinnor dör i världen är just barnafödande, och att då dessutom inte vilja föda barn på eget bevåg men tvingas till det på grund av att abort inte är tillåtet är en extrem orättvisa.

Den mest förekomna anledningen till att kvinnor dör i världen är just barnafödande

Även i länder med välutvecklade hälsosystem finns det utmaningar. Många kvinnor vittnar om bristande stöd och kunskap kring till exempel endometrios, premenstruellt syndrom (pms), polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) och klimakteriet – tillstånd som kan ha stor inverkan på livskvaliteten men som ofta bagatelliseras eller förbises av vårdgivare och samhället i stort.

Sjukvård och företagshälsovård har länge formats efter mannens kropp, medan kvinnans kropp – och dess komplexa faser – ofta förbises. Detta är ett systemfel som bidrar till att kvinnor lever i genomsnitt 25 procent mer tid av sina liv i ohälsa jämfört med män.

En stor del av denna ohälsa beror på klimakteriebesvär, PMS och menstruationsrelaterade besvär, områden som fortfarande inte får det utrymme de förtjänar inom traditionell vård eller företagshälsa.

Kvinnor lever i genomsnitt 25 procent mer tid av sina liv i ohälsa jämfört med män

Kvinnor går igenom flera faser under sina fertila liv som kan leda till diffusa symtom – symtom som personal utan specialistkompetens ofta missar eller feldiagnostiserar.

Istället för att få rätt hjälp i tid tvingas kvinnor navigera genom ett system som inte är anpassat efter deras behov. Detta leder till felbehandlingar, onödigt lidande och högre samhällskostnader.

Genom vårt dedikerade arbete för en förbättrad kvinnohälsa på EsterCare ser vi tydligt vad som behövs. Det är bra att vi pratar, skriver och lyfter dessa problem – men konkreta handlingar måste göras. Det vill säga, investeringar måste göras på området, annars kommer vi aldrig att nå en riktig förändring.

Politiker och beslutsfattare måste prioritera kvinnohälsa genom öronmärkta resurser, reformerade riktlinjer, och krav på att företagshälsovården inkluderar kvinnors särskilda behov. Det räcker inte med en föreläsning på ämnet eller se till så att några i organisationen “känner till tecken på klimakteriet”, utan detta måste implanteras på en systematisk nivå och täcka alla delar inom kvinnohälsa - även om det är komplext (det är därför det finns specialiserade aktörer på området).

Investerare och näringslivet måste se potentialen i kvinnohälsa som marknad. När hälften av jordens befolkning är kvinnor finns det enorma möjligheter för innovativa lösningar som adresserar deras hälsobehov. Smarta investeringar i preventiv hälsovård och digitala verktyg kan både generera avkastning och skapa samhällsnytta.

Arbetsgivare och vårdgivare har en nyckelroll i att implementera och erbjuda hälsolösningar som tar hänsyn till kvinnors olika livsfaser. Genom att använda moderna verktyg och uppdaterad kunskap kan vi både förebygga och behandla kvinnokroppens specifika hälsoproblem mer effektivt.

Ett samhälle som tar kvinnokroppens unika utmaningar på allvar är inte bara en vinst för kvinnor. Det är en investering i ett friskare, mer produktivt samhälle – och en förutsättning för verklig jämställdhet mellan könen.