Lydia Graflund: Vi standardiserar allt – utom kvinnors hälsa

Standarder finns överallt i vårt samhälle. Vi har regler för hur bred en trottoar ska vara, hur starkt ett läkemedel får vara, och hur lång hållbarhet ett livsmedel bör ha. Men när det gäller kvinnors hälsa? Där saknas fortfarande globala riktlinjer som säkerställer att kvinnor får den vård och det stöd de behöver på arbetsplatsen.

Orsaken är lika enkel som komplex: För att kvinnors hälsa fortfarande ses som en individuell fråga, inte en strukturell utmaning.

Idag är det ofta upp till den enskilda kvinnan att hantera de hälsoproblem som uppstår genom livet om de är relaterade till hennes biologiska kropp. Hon förväntas själv navigera i en vård där hennes symptom inte prioriteras, själv kämpa för att bli tagen på allvar och själv hitta lösningar på problem som kan påverka både hennes arbetsliv och privatliv.

Samtidigt ser vi konsekvenserna av denna brist på strukturerade lösningar:

Kvinnor har 80 procent högre sjukskrivningstal än män

47 procent av kvinnorna i Sverige uppger att deras hälsoproblem påverkar deras arbete negativt

18 procent har behövt ta sjukfrånvaro på grund av besvär med kvinnohälsan

Trots dessa siffror finns det fortfarande arbetsgivare som ser det som en "personlig fråga" snarare än en arbetsmiljöfråga. Det är ett systemfel.

Vad kan vi då göra åt saken? Vi har redan sett hur standarder kan skapa förändring. När riktlinjer för arbetsmiljö och ergonomi infördes på bred front minskade arbetsrelaterade skador. På samma sätt kan en global standard för kvinnors hälsa på arbetsplatsen ge företag och organisationer en tydlig ram att arbeta utifrån.

Det handlar om att säkerställa att kvinnors hälsa får den plats den förtjänar – inte som en "extra förmån" utan som en självklar del av arbetslivet och sjukvården.

Inte som en 'extra förmån' utan som en självklar del av arbetslivet och sjukvården

På EsterCare tar vi nu ett första steg för att ändra på detta. Tillsammans med LO sitter vi i SIS-kommittén som utvecklar en ny global ISO-standard för kvinnors hälsa i arbetslivet. Standarden bygger på det arbete som redan har gjorts i Storbritannien med standarden BS 30416:2023, där företag som Virgin Media och det walesiska parlamentet infört konkreta riktlinjer för att stötta kvinnor genom livets olika faser, från menstruation till klimakteriet.

Nu är det dags för arbetsgivarna att ta sitt ansvar.

Att vi nu utvecklar en global standard för kvinnors hälsa i arbetslivet innebär en tydlig förändring: Kvinnohälsa är inte längre en individuell fråga, utan en självklar del av arbetsmiljöansvaret. Arbetsgivare kan inte längre blunda för att mensrelaterade besvär, klimakteriesymtom och andra hälsoutmaningar påverkar närvaro, produktivitet och välmående.

Precis som ergonomi och psykosocial arbetsmiljö har regler och riktlinjer, måste kvinnohälsa få samma självklara plats. Standarden ger arbetsgivare en tydlig ram att arbeta utifrån – nu är det upp till dem att agera.

När vi nu tar fram denna nya ISO-standard är det med en tydlig vision: att kvinnors hälsa inte längre ska vara beroende av tur eller god vilja. Den ska vara en självklar del av en välfungerande arbetsmiljö och ett jämställt samhälle.

För om vi kan standardisera allt från livsmedelsförpackningar till IT-säkerhet – varför skulle vi inte kunna standardisera rätten till god vård och hälsa för halva befolkningen?