Miljardsatsningarna som försvann – så mår vindkraften efter regeringens nej

I november meddelade regeringen att 13 planerade vindkraftsprojekt i Östersjön stoppas av säkerhetsskäl, kopplat till Rysslands krig i Ukraina. Beslutet påverkar flera stora aktörer, som Eolus, OX2 och norska Statkraft, som nu tvingas tänka om. Investeringar för uppskattningsvis 500 miljarder kronor berörs av regeringens beslut.

Så hur mår branschen nu, med några månaders perspektiv? För medan vissa redan tillståndsgivna projekt kan fortsätta, påverkar beslutet de planerade satsningarna.

Ett exempel är vindkraftsbolaget Freja Offshore, som förlorade två projekt i avslagen – Cirrus och Dyning. De meddelade nyligen att deras vd Carl Dandanell lämnar efter bara ett halvår på posten.

Bolaget genomgår nu en omorganisation – en tydlig vändning för företaget som på bara tre år etablerat sig som en aktör med potential att producera upp till 45 TWh förnybar el årligen genom sina fyra stora projekt.

Ett annat av bolagen som fick flera projekt stoppade i november är OX2, ett av Sveriges största vindkraftsbolag.

"Vi förstår naturligtvis att vi befinner oss i ett allvarligt säkerhets- och geopolitiskt läge. Men vi blev väldigt förvånade över omfattningen – att man säger nej till så många projekt över en så stor yta," säger Sverige-chefen Emelie Zakrisson till Impact Loop.

Nya planer från myndigheten

Samtidigt presenterar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) nu nya havsplaner med målet att möjliggöra en årlig produktion på hela 120 TWh från havsbaserad vindkraft till 2045 – nästan i nivå med Sveriges totala elförbrukning på 140 TWh per år.

Men med försvarsintressena i fokus växer osäkerheten kring var dessa parker egentligen ska byggas.

"Som bolag vill vi kunna producera billig el. När vi väljer områden tittar vi på var man kan bygga kostnadseffektivt, och Östersjön var ett sådant område med sina grunda vatten och goda vindförhållanden," säger Emelie Zakrisson.

Pekar ut andra platser

Fokus flyttas nu norrut och västerut. Enligt HaV kan avslagen i Östersjön innebära ett ökat tryck på etableringar i Bottniska viken och Västerhavet. Men även här finns utmaningar, enligt Emelie Zakrisson. Inte säkerhetsmässiga – men ekonomiska och förutsättningsmässiga.

"När man tittar på vissa platser längs västkusten är det djupt och där man behöver bygga flytande vindkraft vilket blir det dyrare, och samma sak gäller för Bottenviken där lägre vindhastighet driver upp kostnaden. Delar av västkusten har dock väldigt bra förutsättningar", säger hon.

Trots bakslaget finns det fortfarande hopp i branschen. Flera svenska aktörer fortsätter att utveckla projekt.

"Jag skulle inte säga att hoppet är ute, men staten behöver ta en aktiv roll", säger Emelie Zakrisson, och hänvisar till den omfattande utredning om havsbaserad vindkraft som presenterades i december förra året.

Utredningen föreslog bland annat ett auktionsbaserat anvisningssystem liknande det som finns i flera grannländer, där regeringen ska kunna peka ut områden för havsvindkraft.

Enligt branschorganisationen Energiföretagen är förslagen dock otillräckliga för att få fart på utbyggnaden före 2035.

"Vi måste få fart på alla de projekt som redan är projekterade. Ska kärnkraften få ett statligt stöd så borde även havsvindkraften få någon form av stöd för att kunna byggas ut," sa Lars Andersson, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen, i samband med utredningen.

Han efterlyste också lösningar för att vindkraft ska kunna samexistera med försvarets behov, både på land och till havs.

För klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari är läget komplext:

"Prövningen av vindkraft aktualiserar ofta komplexa intressekonflikter och kräver därför noggranna överväganden," sa hon i november i ett pressmeddelande.

Försvarsminister Pål Jonson var desto tydligare: "I det allvarliga säkerhetspolitiska läge Sverige nu befinner sig i med krig i vårt närområde måste försvarsintresset väga mycket tungt”.

"Svepande argument"

Per Witalisson, vd på Eolus, som fick se två av sina projekt stoppade av regeringen, köper inte politikernas argumentation.

"Man kan konstatera att den politiska risken när det kommer till energiförsörjning har ökat markant genom fjärde november-beslutet. När man använder så svepande argument för att avslå projekten skapar det en osäkerhet kring hur mycket utvecklarna vågar satsa på sina projekt framöver", säger han till Impact Loop.

Utredningen om ett framtida anvisningssystem tycker han inte gav mycket klarhet och han beskriver läget i branschen som "ganska avvaktande" just nu.

"Vi driver våra projekt vidare men fokuserar på de som har allra störst potential och lägst kostnad per producerad energi. Samtidigt ser vi att landbaserad vindkraft har lägre kostnad per megawattimme och kan utvecklas till lägre risk", säger Per Witalisson.

Planen som HaV:s utredning pekar ut tycker han inte är realistisk – utan en rejäl satsning.

"Ska man komma i närheten av regeringens mål till 2045 så finns det inga möjligheter utan stora volymer ny havsbaserad vindkraft. Det är väldigt viktigt att branschen får vara med nu och att man tar tillvara på den kunskap som utvecklats hittills."

Är branschen bättre lämpad än regeringen att planera för projekten?

"Det känns märkligt att ge avslag till projekt under pågående prövning om övergången till ett anvisningssystem, där regering och myndigheter själva ska hitta bättre platser än där branschen med all sin kompetens har valt att utveckla sina projekt."

Hur har ni påverkats som bolag av avslagen?

"Vi tog vi en nedskrivning på 30 miljoner kronor, i det tredje kvartalet 2024. Men vi kan rikta om verksamheten. Vi har verksamhet i Finland, Baltikum, Polen och USA också, och är verksamma inom landbaserad vind, solceller och energilagring".

Östersjön och vindkraft ser ut att vara historia – åtminstone för en överskådlig framtid. Men Emelie Zakrisson på OX2 menar precis som Per Witalisson att bolagen inte står och faller med havsbaserad vindkraft.

"Vi, liksom många av våra branschkollegor, arbetar med flera olika sorters kraftslag", säger hon men tillägger:

"Detta är ett stort avbräck för vår bransch, för södra Sverige och för elförsörjningen. Det sätter ett hårt tryck på utvecklingen framöver."