“Nu känns det mer som: ‘Vi ska nå netto-noll, men bara om vi blir omvalda...'"

Vi befinner oss i en andra våg av cleantech, menade Chloe Fu, investeringsansvarig på Trill Impact Ventures, i en panel som diskuterade gröna investeringar på Techarena Zero.

"En av lärdomarna från den första cleantech-vågen var att marknaden inte var redo för tekniken. Lyckligtvis ser vi nu att både regleringar och infrastruktur börjar möjliggöra kommersiell tillväxt för många gröna lösningar", sa hon.

Samtidigt saknas tydliga ramar från politikerna, menade Johanna Lundgren Gestlöf, hållbarhetschef på pensions- och försäkringsbolaget SPP. Det kan skapa osäkerhet vid investeringar.

"Jag tror att det finns en politisk vilja, men inte tillräcklig tydlighet. På 60-talet sa Kennedy att vi skulle sätta en man på månen inom tio år. Nu känns det mer som: 'Ja, vi ska nå netto-noll, men bara om vi blir omvalda och folk gillar det, och om det inte blir för dyrt'."

Som pensionsbolag har de en annan riskprofil än ett riskkapitalbolag som Trill Impact Ventures. 

“Vi behöver se långsiktiga ramverk och en snabbare skalning av dessa teknologier”, sa Johanna Lundgren Gestlöf.

Norden – en enhörningsfabrik

Nordens ekosystem och den höga medvetenheten om hållbarhet lyftes fram som något unikt av Chloe Fu, som flyttade till Stockholm av just den anledningen.

Redan 2019, när hon valde Stockholm framför Vancouver på grund av den mer utvecklade impact-scenen, fanns både renodlade impactfonder och konventionella fonder med impactbolag i sina portföljer. Gemensamt för dem var kravet på marknadsmässig avkastning – en tydlig kontrast till USA, där impactinvesteringar fortfarande ofta betraktades mer som filantropi.

"Jag tycker det är kännetecknande för Norden att det finns fler enhörningar per capita i Stockholm jämfört med Silicon Valley", sa Chloe Fu. 

Johan Trocmé, Sverigechef på Nordeas division för hållbarhetskonsultering, menade att en viktig framgångsfaktor för Norden är blandningen av ägartyper.

"Om vi skulle peka på en enskild faktor som gör nordiska företag framgångsrika i sitt hållbarhetsarbete jämfört med sina internationella konkurrenter, skulle vi säga att det beror på vilka som äger dem."

I den anglosaxiska världen dominerar finansiella ägare, som fokuserar på hög avkastning, men saknar ofta långsiktigt strategiskt tålamod. I kontinentala Europa dominerar strategiska ägare, som har en långsiktig syn på investeringar men kanske inte alltid lyckas säkerställa tillräcklig avkastning för att finansiera dem.

Den nordiska modellen skiljer sig genom en balanserad blandning av finansiella och strategiska ägare, vilket ger företag utrymme att satsa på sina idéer samtidigt som de levererar resultat.

Lönsamhet går först

Samtidigt räcker det inte att ha en grön affärsidé för att lyckas, menade Karin Wessman, hållbarhetschef på Exportkreditnämnden, i samma panel.

"Det första och viktigaste är att ha en bra affärsidé och rätt partners”, sa hon och tillade: "Om du är 'brun' kommer finansieringen inte att vara tillgänglig för alltid."

Hon fick medhåll från Johanna Lundgren Gestlöf:

"Även om du har en hållbar idé eller produkt, måste du också ha en hållbar affärsmodell. Vi ser ett allt större intresse, både från institutionella- och företagskunder, för att omvandla 'brunt' till 'grönt'."