Luftfarten står för ungefär 2-3 procent av världens direkta koldioxidutsläpp – en siffra som drivit fram allt från flygskam till EU-krav på hållbara bränslen. Räknar man in alla klimateffekter – som kondensstrimmor och utsläpp på hög höjd – är den totala klimatpåverkan dock betydligt högre, troligen 2–4 gånger större. Vilket skulle motsvara uppemot 5–10 procent.
Men det finns en annan klimatbov man inte pratar lika mycket om, enligt ny forskning.
Enligt en doktorsavhandling från Lunds universitet står sjukvården globalt sett för runt fem procent av världens växthusgasutsläpp.
"Jag tror att sjukvården länge har kommit undan med resursslöseri eftersom verksamheten handlar om att rädda liv", säger Linn Hemberg, som nyligen disputerade vid Medicinska fakulteten, i en presskommentar.
Linn Hemberg har i sin avhandling kartlagt klimatpåverkan från intensivvård och kirurgi vid sjukhus i Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö. Resultaten pekar ut en tydlig bov i svensk kontext: engångsprodukter står för nästan två tredjedelar av intensivvårdens totala klimatavtryck. Värst i klassen är handskar, plastförkläden, sprutor, kompresser och tvättlappar.
Uppmanar till omställning
Enligt Linn Hemberg finns både klimat- och ekonomiska vinster att hämta. Att byta ut engångstextilier mot flergångsalternativ kan minska klimatpåverkan med upp till 90 procent och sänka kostnaderna med omkring 40 procent.
Forskningen landar också i ett bredare etiskt argument. Inom vården är "do no harm" en grundläggande princip – men Linn Hemberg menar att den behöver omtolkas.
"I dag behöver principen first do no harm tolkas bredare. Det handlar inte bara om att inte skada den enskilda patienten, utan om att värna folkhälsan i ett längre perspektiv och även hälsan hos framtida generationer", säger hon.