Ny lag kan bli käftsmäll för impact-bolag – "Kan stoppa upp viktiga investeringar"

Kanske har du hört talas om FDI-lagen? Om inte: Sedan en och en halv månad tillbaka ska alla direktinvesteringar som svenska och utländska investerare gör i bolag med så kallad skyddsvärd verksamhet anmälas. De ska sedan godkännas av Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP.

Detta är en konsekvens av den nya lagen Foreign Direct Investment, eller FDI-lagen, och infördes i fjol av regeringen för att hindra investeringar som kan skada svenska säker­hets­intressen.

Impact-bolagen kan drabbas

I det som myndigheten klassar som skyddsvärd verksamhet finns allt från handel, bygg, vattensanering, livsmedel och energiförsörjning. Kort sagt: Allt som kan anses ha en samhällsbärande funktion och som behövs om det till exempel skulle bli krig.

Men det kan också vara forskning om vissa produkter eller framväxande teknologier, och här börjar vi tassa in på området där vissa impact-bolag verkar (se faktaruta längst ner).

Tuffare krav i Sverige

En som är kritisk till hur den nya lagen är utformad är Johan Grip, chefsekonom på näringslivsorganisationen Företagarna. När Impact Loop når honom på telefon säger han att man gått onödigt långt i jämförelse med andra EU-länder som också infört liknande lagstiftningar.

"Sverige har valt en väg där vi granskar mer än vad andra europeiska länder gör, vilket riskerar att leda till väldigt mycket högre regelkostnader för små- och medelstora bolag”, säger han.

Till exempel behöver även svenska investerare och investerare från andra EU-länder anmäla förvärv i dessa typer av bolag, medan i exempelvis Danmark gäller det bara investerare utanför EU och EFTA.

Ett annat exempel är familjebolag.

"Så som FDI-lagen är skriven innebär det att även ägarskiften inom en familj ska granskas. Vi vet fortfarande inte hur hårt de kommer att gå med den nya inspektionen. Men vi har stora farhågor", säger Johan Grip.

"Jag hoppas att myndigheten löser det på ett smidigt sätt så att det inte skapas en flaskhals

Ser risk för flaskhals

Samtidigt som Johan Grip pekar på den ökade arbetsbelastningen och den ekonomiska kostnaden som regelefterlevnaden kan innebära ser han också risker med tidsfaktorn. Myndigheten ISP ska enligt lagen senast 25 dagar efter att en komplett anmälan kommit in besluta om att lämna en anmälan utan åtgärd, eller inleda granskning som i de fallen ska slutföras inom tre månader.

"Jag hoppas att myndigheten löser det på ett smidigt sätt så att det inte skapas en flaskhals som kan stoppa upp viktiga investeringar", säger han.

Men det finns en faktor som han lyfter fram som en ännu större risk: att utländska investerare som vill in på den europeiska marknaden men som på grund av det han menar är en krånglig lösning väljer bort Sverige.

"Det är självklart att vi ska komma åt utländska investerare som har dåligt uppsåt, men risken är att vi tappar utländska direktinvesteringar för att de ser att det blir dyrare och krångligare i Sverige."