Nya krav ska sätta stopp för fast fashion – här är impact-bolagen som kan bli vinnare

EU-parlamentet och medlemsländerna har preliminärt gjort upp om ett förslag från EU-kommissionen om att det inte längre ska tillåtas att förstöra osålda kläder eller skor. Inget har klubbats ännu men kraven väntas träda i kraft redan om två år, i alla fall för de största aktörerna.

“Det man vill komma åt är överproduktion och att kläder inte hamnar i deponier. Därför kommer det att komma ett generellt förbud, men det kommer att finnas vissa undantag. Textilier som exempelvis visar sig vara defekta, inte säkra att använda eller innehåller kemikalier ska såklart inte få sättas på marknaden och kan förstöras på något sätt. Men då ska man använda dem till exempelvis energiåtervinning”, säger Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert på branschorganisationen Svensk Handel.

Uppgörelsen kommer efter flera vittnesmål om hur kläder från Europa och däribland Sverige dumpas i fattigare länder, där de blir stora sopberg eller bränns upp. Till exempel kunde Aftonbladet i en stor granskning bevisa hur tio begagnade plagg från modejätten H&M vandrade ett och ett halvt varv runt jorden. Vissa kunde spåras till några av världens värsta dumpningsplatser.

"Kommer definitivt att skapas möjligheter"

Men i och med att de väntade kraven kommer att tvinga de stora klädproducenterna att tänka om kan det innebära nya möjligheter för impact-bolagen. Särskilt för bolag med lösningar inom mode och textilier.

“De nya kraven kommer att innebära möjligheter för nya typer av företag att ta hand om övermaterialet som inte får brännas längre. Den andra stora delen är att bolagen som har en stor överproduktion kommer få tänka om i sin värdekedja. Kring bland annat hur man ska producera mindre eller mer rätt. Det är en stor nöt att knäcka”, säger Annelie Rådhall, som ansvarar för affärs- och hållbarhetsutveckling på inkubatorn Borås Ink.

Även Magnus Nikkarinen ser en potential för mindre uppstickare att slå mynt på förändringarna. 

“Det kommer definitivt att skapas möjligheter. Det är två delar som är intressanta. Dels är det affärsmöjligheterna som skapas. Eftersom utbud och efterfrågan alltid varierar kommer det att finnas produkter utan någon avsättning för i den normala handeln, och där finns det möjligheter att fånga upp dem och göra något med dem. Kolla på Matsmart, som är ett konkret exempel på en aktör som såg att det fanns ett utbud som man kan avsätta på ett annat sätt det ordinarie”, säger han.

Där finns det möjligheter att fånga upp dem och göra något med dem

Den andra möjligheten han ser är att hitta nya affärsmodeller som kan minska gapen mellan utbud och efterfrågan.

“Det handlar om att hitta olika typer av affärsmodeller. Men det finns också möjligheter för mer datadrivna och tekniska företag, till exempel med att anpassa flödet så att produkterna tas fram när de har en köpare”, säger Magnus Nikkarinen.

Ett exempel är svenska bolaget Nano Textiles som drivs av entreprenören Sam Issa, där en patenterad tråd ska få kläder att kunna bli större och mindre.

Fler regleringar på gång

Ändringarna i regelverket är en del av ekodesigndirektivet som innehåller krav på att en mängd olika produktkategorier behöver bli enklare att reparera och mer hållbara. Men det finns också andra regelverk som kommer att påverka textilbranschen.

Annelie Rådhall lyfter fram ett svenskt förslag som går ut på att lägga ett återvinningsansvar på kommunerna att samla in textilier från hushåll på samma sätt som plast och papp. Något som också öppnar upp för bolag med bra idéer.

“Det blir intressant att se hur kommunerna ska hantera textilierna. Det är en lag som också kommer att leda till nya affärsmöjligheter. Vad gör man av allt om man inte får slänga eller förbrännas? Det kommer att finnas ett jättebehov av sortering och hantering. Här finns det möjlighet för många bolag att komma in och göra något av det”, säger Annelie Rådhall. 

Läs mer: Dressad för framgång – men när tar det fart för hållbart mode?