Den första januari i år trädde en ny lag om separat insamling av textil i kraft, vilket aktualiserat frågan om hur insamlade kläder ska hanteras på mest hållbart sätt.
Nu kommer en ny, stor studie från IVL Svenska Miljöinstitutet där man undersökt miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet för olika hanteringsmetoder.
"Den största miljöbelastningen uppstår vid själva klädtillverkningen – det avgörande är alltså att kläderna får ett längre liv i stället för att nya behöver tillverkas", säger Maja Nellström, textilexpert och projektledare på IVL.
Avgörande faktorer för miljönyttan
Studien pekar på flera viktiga aspekter som påverkar miljönyttan. Hur stor andel av den exporterade textilen som faktiskt återanvänds spelar stor roll, liksom hur länge plaggen används i sitt andra liv. Ju fler användningar, desto större miljövinst.
När det gäller återvinning visar resultaten att den främsta miljövinsten ligger i minskad vattenförbrukning. Däremot är skillnaden i klimatpåverkan mellan återvinning och förbränning med energiåtervinning i Europa förhållandevis liten.
Sociala och ekonomiska fördelar
Studien visar också att begagnathandeln skapar både arbetstillfällen och tillgång till prisvärda kläder för människor med begränsad ekonomi.
"Det är viktigt att tänka på att utmaningar med bristande avfallshantering inte är specifika för secondhand-plagg. Nyproducerade kläder hade sannolikt hanterats på samma sätt när de slängs", säger Maja Nellström.