Nya lagen om plast och förpackningar – här är impact-bolagen som blir vinnare

För att minska avfall och miljöförstöring från plast och förpackningar, sker nu en rad krafttag på EU-nivå.

Låt oss börja med engångsplastdirektivet, som har rullats ut successivt i olika faser under flera år. Den 1 januari 2022 infördes förbud i Sverige mot en rad engångsartiklar av plast, bland annat sugrör, bomullstops och ballongpinnar.

Många har sedan dess suckat åt saggiga papperssugrör i biosalongen. Var det bara signalpolitik att lagstifta om sugrör när världen står inför enorma klimat- och miljöutmaningar?

Nja, inte riktigt. Beräkningar visar nämligen att hälften av det marina skräpet inom EU består av just plastprodukter för engångsbruk. Man kan se sugrören som startskottet på en lång process.

Den 1 januari 2024 togs nästa steg i direktivet för svensk del. Det innebär – och reglerna är alltså redan i full kraft – att:

• Alla restauranger, kaféer eller festivaler som under en dag säljer mer än 150 take-away-portioner mat eller dryck, måste kunna erbjuda återanvändningsbara förpackningar i ett rotationssystem.
• Från och med 1 januari 2026 kommer kravet att gälla för alla som säljer 75 portioner per dag.

Gått från 30 till 800 kunder

Ett impact-bolag som blivit en vinnare på den nya lagen är Panter. De började med att sälja flergångsförpackningar som kan användas hundratals gånger, men har nu även utvecklat en mjukvara som ger företag koll på hur deras förpackningar florerar.

Grundare och vd Clara Lidberg såg tidigt att lagförslagen skulle komma. Hon berättar för Impact Loop att bolaget bara det senaste kvartalet gått från 30 till 800 kunder – däribland Ica, OKQ8 och Espresso House.

"Det är en tyst revolution", säger Clara Lidberg.

‍Nytt krafttag på ingång

Nu kommer nästa stora krafttag mot plast och förpackningar. Det handlar om den stora PPWR-förordningen (Packaging and Packaging Waste Regulation) som innebär att samtliga förpackningar inom EU ska kunna återvinnas till 2030. Fram till dess ska också ett antal olika mål nås (se nedan).

PPWR är mycket tuffare än engångsplastdirektivet. Med ett direktiv är det upp till respektive medlemsland att införa lagstiftningen. En förordning, som alltså PPWR är, är däremot direktverkande i samtliga EU-länder.

"Det kommer att bli en homogen lagstiftning inom hela EU, vilket många längtat efter. Bland annat handlar det om att alla förpackningar ska bli återvinningsbara. För vår del innebär det dessutom att alla serveringsställen i hela EU som erbjuder take-away måste kunna erbjuda rotationssystem för flergångsförpackningar", säger Clara Lidberg.

‍Detta innebär PPWR:

• Alla förpackningar ska kunna återvinnas 2030.

• En rad mål har satts upp för att nå detta. Till exempel ska avfall från förpackningar minskas och mängden förpackningar likaså.

• Engångsförpackningar som används inne på restauranger och kaféer ska förbjudas helt 2030 – alltså saltpåsar, mjölk, såser, socker och liknande.

• Det kommer även krav på återvunnet material i nya förpackningar, samt tydligare märkning för att underlätta källsortering.

• Det finns inget skarpt datum än för när allt detta ska träda i kraft, då det ska vevas inom EU ett varv, men Svensk Handel uppskattar att det kan ske vid mitten av 2026.
• Läs mer här (extern länk).
  
  

De kan bli vinnare på nya lagen

För impact-bolagen inom förpackning och plast betyder detta förstås betydande affärsmöjligheter. Bolag inom allt från e-handel till mat och restauranger har en skarp deadline att lösa problemet med förpackningarna – där kan impact-bolagen komma in som räddare i nöden.

Så vilka rör det sig om och var finns affärsmöjligheter? Låt oss ta en titt på ekosystemet:

1. Tillverkare av komposterbara material. Produktion och distribution av produkter gjorda från biologiskt nedbrytbara material som alternativ till traditionell plast. Ett bolag inom nischen är Biofiber Tech, som utvecklar hållbara och biobaserade material för förpackningsindustrin. Ett annat är Fibu, vars biobaserade material också kan användas för hållbara förpackningslösningar. Båda finns med i vår genomgång här.

2. Återvinningsteknologi. Lösningar för effektivare återvinning och hantering av återanvändbara och komposterbara material. Där finns bland annat bolag som Bower, som är en app där folk kan fota av sina plastförpackningar och sen panta dem mot olika belöningar (läs mer om dem här), och &Repeat, som tillhandahåller ett återanvändbart förpackningssystem.

3. Produktdesign. När förpackningar görs om och tillverkas i andra material som kan återvinnas behövs också allt från design till nya sätt att skapa förpackningarna. Bra nisch för designbyråer!

4. Återförsäljare och möjliggörare. Ett exempel på ett sådant bolag är Atomler, som kopplar ihop företag som har återvinningsbara material med företag som behöver dem.

5. Konsultbolag. Utbildning, rådgivning och konsultation för att hjälpa företag att integrera hållbara förpackningar och förstå komplexiteten i nya miljölagar kan vi med ganska stor säkerhet säga kommer att öka. Som med alla nya lagar som nu ska implementeras behöver särskilt storbolagen hjälp att få dem på plats.

6. Nya industrilösningar. För att kunna tillverka nya förpackningar och plastalternativ behövs även ny teknik och fysiska maskiner. Ett exempel är Varbergs-bolaget Yangi, vars teknik kan tillverka 3D-formade förpackningar med en hållbar process. De har bland annat Chanel på ägarlistan. Mer i Impact Loops artikel här.

6. Vitvaror och personal för disk. Det handlar inte bara om att återvinna förpackningar. När förpackningarna ska användas flera gånger kommer behovet av disk att öka, vilket är ett eget litet ekosystem i sig.

7. Logistik och leverans. Utveckling av hållbara transportlösningar för cirkulära förpackningssystem, vilket inkluderar allt från leverans av tomma förpackningar till insamling av använda förpackningar. Jättar som DHL har redan implementerat gröna logistiklösningar med fokus på att minska koldioxidutsläpp och stödja cirkulära ekonomier.

8. E-handelsplattformar och marknadsplatser. Digitala plattformar som stöder försäljning och distribution av hållbara förpackningslösningar och produkter. Packhelp är till exempel en e-handelsplattform som ska göra det lättare för företag att hitta och beställa miljövänliga alternativ.

9. Utbildnings- och certifieringsorgan. Institutioner som erbjuder utbildning och certifiering inom hållbarhet och förpackningsdesign, och hjälper företag att anpassa sig till nya lagar och standarder. RISE erbjuder till exempel certifieringsprogram för produkter som uppfyller höga miljökrav.

10. Forskning och utveckling. Bolag som, baserat på egen forskning och utveckling, utvecklar nya processer och material. Ett exempel är svenska OrganoClick som utvecklar miljövänliga teknologier och material som imiterar naturen, bland annat vatten- och smutsavvisande behandlingar för textilier och papper.