Öppning för impact-bolag när Klimatrådet presenterar plan för jordbruket

Regeringens nuvarande klimatpolitik räcker inte för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030, slår Klimatpolitiska rådet fast i sin nya årsrapport som presenterades på torsdagen.

Rapporten slår fast att utsläppen av växthusgaser i Sverige ökade under 2024, något som rådet menar beror på tidigare politiska beslut, framför allt sänkt skatt på fossila drivmedel och sänkta krav på inblandning av fossilfria drivmedel.

"Regeringens plan för att med liten marginal nå Sveriges EU-åtagande till 2030 bygger på optimistiska antaganden om utvecklingen av drivmedelsanvändningen och elektrifieringen i transportsektorn", skriver rådet i rapporten.

[split-article-here]

Enligt rådet är det bråttom att fatta beslut som gör att klimatmålen kan nås – inte minst på jordbruksområdet som årets rapport fokuserar på.

"Ska vi nå ner till netto noll 2045 så måste alla sektorer bidra. Då är det viktigt att börja i tillräckligt god tid för att hinna med det", säger Olof Johansson Stenman.

Minskningstakten inom jordbruket är svagare än i andra sektorer, delvis på grund av att det kräver mycket energi och tunga maskiner. När utsläppen i andra sektorer minskar – förväntas jordbruket år 2040 vara den största källan till växthusgasutsläpp i Sverige och EU.

Två möjliga spår

Enligt Klimatpolitiska rådet finns två huvudspår för hur jordbrukets klimatpåverkan kan minskas markant, samtidigt som man möter det svenska målet om en ökad livsmedelsproduktionen.

Båda inriktningarna öppnar för impact-bolag som vill göra nytta och hitta nya affärer.

Det första handlar om att förändra hur själva produktionen går till. Åtgärderna syftar här till att minska utsläppen per producerad enhet livsmedel snarare än att minska själva produktionen. Klimatrådet lyfter specifikt:

• Effektivare utnyttjande av foder.
• Ökad andel förnybart bränsle.
• Elektrifiering av fordonsparken och av uppvärmningssystem.
• Metanreducerande fodertillsatser för djur.
• Förbättrad gödselhantering.

Det andra spåret gäller vad och hur mycket som produceras. Enligt rådet sker de största utsläppsminskningarna i deras scenarier just genom förändringar i vad som produceras. Samtidigt betonar de att sådana förändringar måste gå hand i hand med en kostomställning i Sverige, för att inte bara leda till ökad import av livsmedel med hög klimatpåverkan.

Här lyfter Klimatpolitiska rådet fram åtgärder som:

• Minskad produktion av utsläppsintensiva animalier.
• Återvätning av dränerade organogena jordar (exempelvis torvmarker).
• Beskogning av marginell jordbruksmark.
• Skifte till grödor med lägre klimatavtryck och högre kolinlagring.
• Förändrade produktionsmönster.
  

Hinder för jordbrukets klimatomställning

Klimatpolitiska rådet identifierar flera avgörande hinder för jordbrukets klimatomställning. Ett grundläggande problem är lönsamheten.

"Många klimatåtgärder i jordbruket medför ökade kostnader och en svag lönsamhet hos lantbrukare kan försvåra finansiering av dessa åtgärder", konstaterar rådet.

Rådet konstaterar även att regeringens politik saknar renodlade satsningar på innovation för jordbrukets klimatåtgärder. Generellt sett lider jordbrukssektorn av låg innovationsgrad och skulle behöva stöd för att ta fram nya lösningar och att implementera dem i stor skala i jordbruket.

Samtidigt finns det få insatser som effektivt styr efterfrågan mot klimatvänliga livsmedel, trots uppenbara synergieffekter mellan hälsosam och klimatsmart kost. En omställning av matvanorna kan enligt rådet öka efterfrågan på svenska livsmedelsprodukter med jämförelsevis låga utsläpp, vilket också skapar förutsättningar för en förändrad produktionsinriktning i det svenska jordbruket.

Därför rekommenderar de regeringen att genomföra åtgärder som främjar konsumtion av livsmedel med låga klimatutsläpp, till exempel genom informationskampanjer, differentierad moms och hållbar offentlig upphandling.

Rådet rekommenderar även ett utökat EU-samarbete på klimatområdet.