Rekordinjektion för alternativa proteiner – svenska investeringar mer än fördubblade

Trots en generellt utmanande marknad för foodtech-bolag och alternativa proteiner i synnerhet, har investeringarna i det senare skruvats upp rejält.

En ny analys från den internationella tankesmedjan Good Food Institute Europe visar att investeringar i svenska onoterade företag som utvecklar alternativa proteiner, ökade med 123 procent – från 43,3 miljoner kronor år 2023 till 96,7 miljoner kronor 2024.

[split-article-here]

Alternativa proteinkällor spelar en viktig roll i att skapa ett mer motståndskraftigt och hållbart matsystem. Därför är det avgörande att det finns företag som jobbar med just det, menar Rachel Mazac, postdoktor vid Stockholm Resilience Centre med fokus på hållbara matsystem.

"Framtidens hållbara livsmedelsprodukter behöver vara säkra, näringsriktiga och framställda med hänsyn till både människor, miljö och kulturella preferenser", säger hon i ett pressmeddelande.

Hel-svensk leveranskedja

Ett företag som tydligt tar fasta på det större perspektivet är Axel Johnson-backade Proteinish. Med ambitionen att bygga Sveriges första storskaliga anläggning för växtproteiner – helt baserade på svenska råvaror – vill de inte bara producera alternativa proteiner, utan också bidra till ett mer robust och självförsörjande matsystem.

"Det gör att vi kan ersätta importerade produkter och erbjuda konkurrenskraftiga, klimatsmarta alternativ, som även stöttar svenska bönder", har medgrundaren Isabelle Egholt Falck tidigare sagt till Impact Loop.

Grannländerna i täten

Även forskningen kring alternativa proteiner har fått ett uppsving, visar analysen.

Mellan januari 2020 och april 2024 investerades cirka 286 miljoner kronor i svensk forskning kring alternativa proteiner, vilket resulterat i över 60 projekt.

En stor del av anslagen har gått till att utveckla grödor och nya livsmedelsprodukter – bland annat har 46 miljoner kronor satsats på baljväxter. Sverige ligger också i framkant inom fermentering, med flera patenterade innovationer och pågående projekt.

Även marina lösningar får ökad uppmärksamhet. Göteborgs universitet har till exempel beviljats 20 miljoner kronor från Formas för att utforska hur tång kan odlas med havs- och industrivatten för livsmedelsproduktion.

Trots framstegen ligger Sverige fortfarande efter både Danmark och Finland när det gäller forskning inom området. I Danmark uppgick forskningsfinansieringen till drygt en miljard kronor under samma period, medan Finland satsade 779 miljoner kronor.

Hög innovationstakt

Det finns ett tydligt samband mellan satsningar på forskning och ekonomisk tillväxt, enligt Ismaël Bawah, forsknings- och tekniksamordnare på Good Food Institute Europe.

Sveriges höga innovationstakt har bidragit till att många nya företag klivit in på marknaden för alternativa proteiner under det senaste decenniet. Men för att verkligen bygga ett motståndskraftigt matsystem på lång sikt krävs mer samarbete.

"Det är därför viktigt att de ambitiösa nordiska länderna driver på för en breddad proteinförsörjning, inte bara nationellt utan i hela Europa", säger Ismaël Bawah.