REPLIK: Det finns bättre sätt att minska utsläpp än att införa "polluter pays"

Klimatfrågan är ytterst akut, vi har redan betydligt högre koncentrationer av växthusgaser i atmosfären än vad civilisationen kommer kunna hantera. Det är därför frestande lätt att köpa Henrik Juhlins och ZeriMissions resonemang och rikta attacken brett mot alla emissioner av koldioxid, som beskrivs i en tidigare debattartikel här på Impact Loop.

Men det pågår en parallellt ohållbar situation med avskogning, utfiskning, destruktion av odlingsjordar i samma rasande tempo som inte kan mätas i form av utsläpp. Problemet med att rikta in sig på koldioxidutsläppen i stort är att de enormt resurskrävande och dessvärre osäkra beräkningar som då måste användas, inte hjälper företag och samhälle att komma vidare och lösa problemet. ZeroMission är inte ensamma om fokuseringen på koldioxid, men den vedertagna hållningen är kontraproduktiv för omställningen.

Grundorsakerna till den skenade, och ohållbara, klimatsituationen har identifierats som åtta vetenskapligt granskade ramvillkor som finns beskrivna här. Metodiken kallas Framework for Strategic Sustainable development (FSSD) och hjälper organisationer att framgångsrikt och affärsmässigt planera sig ur beroendet av ohållbara aktiviteter. FSSD tillämpas redan idag.

Att mäta en avveckling av fossil koldioxid via företagens ekonomiska redovisning och använda sanktioner enligt 'polluter pays' principle är tveklöst en vetenskapligt underbyggd åtgärd. Det svarar mot ramvillkor ett, där ämnen från berggrunden inte systematiskt ska tillåtas öka i vår biosfär, och är därför en åtgärd som ZeroMission och jag bör enas om.

Ökningen av biogen (icke-fossil) koldioxid beror på andra orsaker, som ett ohållbart jordbruk och avskogning. Det bryter mot ramvillkor tre som handlar om underminering av de naturliga ekosystemen. Att låta företagen mäta hur inköp av trä från plockhuggna skogar, kött från ekologiska och fisk från hållbara står sig jämfört med det konventionella utbudet vore betydligt enklare och trovärdigare än att gå omvägen och beräkna biogena CO2-emissioner.

Målet är inte noll koldioxid, utan att upphöra med ökningen samt försöka återgå till förindustriell nivå. Gränsdragningen mellan naturlig omsättning av CO2, i form av utandningsluft, och annan biogen CO2 är dessutom ytterst knepig och hittills har ingen lyckats särskilt bra. Inte ens det renommerade Greenhouse gas protocol.

Den allra bästa lösningen vore att utveckla den ekonomiska bokföringen och att mäta nyckeltal som kopplas till grundorsakerna till ohållbarhet. Så blir det enklare, snabbare, och mindre dyrt att bli framgångsrik inom hållbarhet.

Jag och andra har utvecklat arkitekturen kring en sådan metodik och ser fram emot att skapa en hållbarhetsrevolution med de som inser potentialen i en sådan lösning.

Magnus Hedenmark, ordförande Ingenjörer för miljön och Nordisk Bioplastförening, samt entreprenör