Kristina Skogvard argumenterar i sin text för att impact-bolag halkar efter för att de saknar känsla och storytelling. Det är en bekväm förklaring. Men den har inte så mycket med verkligheten att göra.
Problemet är inte att impact kommunicerar som myndigheter. Problemet är att alldeles för många i impact-sektorn fokuserar mer på kommunikationen än på själva produkten.
Problemet är inte att impact kommunicerar som myndigheter.
Låt oss ta det mest överskattade exemplet i hela debatten: Shein och Temu. De beskrivs oftast som "butiker". Men Shein och Temu är inte butiker, de är logistiklösningar. "Maskiner" byggda för extrem hastighet, små batcher, låg friktion och total kostnadsoptimering. Det är därför de växer, inte för att de har bättre storytelling än impact-startups.
Det är här misstaget uppstår. Att man tror att storytelling är en genväg runt produkten. Det är det inte.
Impact-bolag halkar inte efter för att de saknar känslor. De halkar efter när de inte lyckas leverera produkter och lösningar som kunderna är villiga att betala för, använda och skala.
Impact-bolag halkar efter när de inte lyckas leverera produkter och lösningar som kunderna vill ha
Företag, kommuner, bostadsbolag, restauranger, butikskedjor, transportörer köper inte en "känsla". De köper:
• funktion
• kostnadsbesparingar
• riskreduktion
• kvalitet
• enkelhet
• skalbarhet
• pålitlighet
• stabil leverans
• verklig nytta
Berättelser kan förstärka detta. Men ingen kampanj i världen kan rädda en lösning som inte fungerar i praktiken.
Det är också därför de bästa impact-bolagen inte pratar om "att rädda världen". De pratar istället om värde, effekt, besparing och effektivitet. De är inte moralprojekt. De är affärer.
Och därför är det här de enda två meningarna som faktiskt betyder något: Impact vinner inte av att skrika högre eller gråta mer. Impact vinner när vi levererar produkter och lösningar som kunderna faktiskt vill betala för.
Det är så marknader förändras. Det är så industrier flyttar sig. Det är så framtiden byggs.
Emil Pettersen, utvecklingschef och medgrundare av Reparell Innovation