Denna artikelserie är ett betalt samarbete med branschorganisationen Teknikföretagen. Läs mer om samarbetet och Teknikföretagen i faktarutan längst ner.
Rivus i Göteborg utvecklar organiska elektrolyter för flödesbatterier – alltså vätskor som kan lagra energi. Nu ska bolaget bevisa sin innovation och förbereda sig inför storskalighet.
”Vi är en av de mest rimliga teknologierna för att kunna etablera en europeisk leverantörskedja, utan teknikrisken med att bygga batterifabrik.”
Det säger vd och grundare Cedrik Wiberg.
Batterier utan metallberoende
Flödesbatterier är inget nytt i sig. Att lagra energi med hjälp av elektrokemiska processer görs redan i dag över hela världen. Problemet är att den mest utbredda tekniken kräver vanadin, en tungmetall som främst bryts i länder som Kina och Ryssland. Rivus har hittat en organisk lösning.
”Förenklat kan man säga att vi lagrar energin i två vätskor som består av organiska molekyler, vatten och salt. Batteriet laddas eller urladdas när elektroner förs mellan de organiska molekylerna. Det ger ett mer hållbart och kostnadseffektivt energilagringsalternativ, utan brandrisk eller komplexa värdekedjor”, säger Cedrik Wiberg.
Uppskalningen sker på kemisk väg. Insatsvarorna är framförallt naftalen, ammoniak och aceton, förhållandevis billiga och lättillgängliga kemikalier som redan produceras i Sverige.
”Organiska flödesbatterier skalar väldigt bra med massproduktion. Vi kan till exempel tänka oss en framtid där nuvarande bensinstationer kan ersätta sina underjordiska bränsletankar med våra energilager. Även hamnar, industrier, energibolag och fastigheter kan nyttja flödesbatterier. De är containerstora, så det gäller bara att man har yta för dem.”
Vi siktar på att installera 10 kWh i pilotprojekt efter sommaren
Hur långt har ni kommit i dagsläget?
”Vi jobbar fortfarande i labbskala för att verifiera tekniken. Vi siktar på att installera 10 kWh i pilotprojekt efter sommaren, och nästa år ska vi upp till 150 kWh.”
Vilka är pilotkunderna?
”Just nu är vi bakom mätaren och jobbar till exempel med fastigheter som vill nyttja energilagring och frekvensreglering från sina solpaneler. Men vi letar hela tiden efter nya projekt. Användningen av våra organiska molekyler är patenterad, så vi kan även sälja elektrolyter till vanadinflödesbatteriföretagen.”
Tar in 20 miljoner
I en nätt kostym med sex anställda har Rivus – utöver anslag – hittills tagit in drygt 10 miljoner kronor, bland annat från energiinvesteraren InnoEnergy. Nyligen öppnades en såddrunda om 20 miljoner kronor. En lead-investerare är säkrad för halva rundan och nu för Cedrik Wiberg och hans kollegor dialoger med investerare aktiva inom deeptech, batterilager och kemiindustri.
”Vi är relativt kapitallätta och behöver inte särskilt mycket pengar. Det vi tar in nu ska gå till att bygga pilotinstallationer och utveckla tillverkningsprocesser tillsammans med kemibolagen.”
Hur ska ni komma ner i pris på marknaden?
”Just nu kan vi ta ut en premie eftersom våra batterier inte är brandfarliga. Men under de kommande åren ska vi skala upp tillverkningen tillsammans med kemiaktörer för att komma ner i pris och bli konkurrenskraftiga mot litiumjonbatterier.”
En artikel gav idén
Energilagring är en viktig pusselbit när framtidens hållbara energisystem växer fram. Medan utvecklingen av batteriteknik har kommit långt, finns det fortfarande välbekanta utmaningar med råvaruutvinning och relaterade problem kring arbetsmiljö, brandsäkerhet och geopolitiska spänningar.
I skuggan av litiumjonbatteriernas kraftiga framfart håller flödesbatterierna en mer tillbakadragen roll i ekosystemet. Tekniken har sysselsatt Cedrik Wiberg under tio års tid – redan 2016 insåg han att det borde vara möjligt att få samma effekt med organiska vätskor i ett grönare och säkrare alternativ.
Efter en doktorsavhandling på Chalmers i Göteborg gick han vidare med forskning vid universitet i såväl Åbo som Köpenhamn. För tre år sedan var tiden mogen för att ta resultaten och börja bygga bolag tillsammans med Andreas Kölling, medgrundare och operativt ansvarig.
”Jag började egentligen doktorera inom organiska solceller, men området var rätt mättat. Tittar man på batterierna så är värdekedjorna inte särskilt hållbara. När jag läste en artikel om flödesbatterier från Harvard insåg jag att det fanns en position att ta”, säger Cedrik Wiberg.
Det är uppenbart att han ser på energiomställningen med en lång tidshorisont. Nu ska han se till att de kommande tio årens bolagsbygge drar nytta av det tidigare decenniet inom forskarvärlden.
Jag tror vi kanske får vänta till 2030-talet innan batterilagring tar fart på allvar
”Alla vet att vi behöver stora energilager för att förnybar energi ska kunna slå på bred front, men marknaden är ändå inte riktigt där ännu. Det har dessutom visat sig svårt att få till en europeisk batterivärdekedja. Jag tror vi kanske får vänta till 2030-talet innan batterilagring tar fart på allvar. Och då har vi ett väldigt spännande läge.”